Frågor och svar kring hantering av aska i Lidköpings kommun

Stäng

Kontakta oss

Ring 0510-77 00 00, faxa 0510-77 03 40 eller e-posta till kommun@lidkoping.se.

Lidköpings kommun
Skaragatan 8
531 88 Lidköping vid Vänern

När vårt Kontaktcenter är stängt kan du nå Lidköpings kommun via något av våra journummer.

Publicerat 11 juni, 2015

Här hittar du vanliga frågor och svar kring hantering av aska från Värmeverket som deponeras på Kartåsens avfallsanläggning.

Frågetecken FAQ

Renhållningschef Jan Westin berättar om hur aska från Värmeverket hanteras på Kartåsens avfallsanläggning.

Hur kontrolleras värdena av giftiga ämnen vid Värmeverket i Lidköping?

På Värmeverket tar vi prov både på avfallet och askan som lämnas in på analys. Syftet är att se om det sker förändringar i avfallets sammansättning som i sin tur skulle kunna påverka askans kvalitet. Detta är en frivillig kontroll, som inte är ett krav från myndigheterna. Det genomförs också kontinuerliga mätningar av rökgaser samt att vi kontinuerligt tar prov på vårt reningsvatten. Dessa värden rapporteras till myndigheter som följer upp att vi håller oss inom de ramar som finns i vårt miljötillstånd.

Hur kontrolleras värdena av giftiga ämnen vid Kartåsens avfallsanläggning?

Vi har ett kontrollprogram som är utarbetat i samarbete med tillståndsmyndigheten. På lakvattnet tar vi prov vid två olika punkter sex gånger, varav fyra stora prov per år. Ytvattenprov tas vid fyra punkter sex gånger per år, varav två stora prov per år.
Grundvattenprov tar vi vid fyra punkter gånger, sex gånger per år, varav två stora prov.

Hur kan värdena vara så höga i SVT:s provtagning?

SVT:s prov är tagna i en vattensamling nära askhögen och där är värdena höga. Vi samlar upp regnvattnet och förvarar det i en tät damm. Utanför denna konstruktion finns ytterligare en säkerhetsbarriär. Vattnet pumpas sedan till reningsverket.

Hur tar vi hand om askan från Värmeverket?

Askan ligger i en separat cell på Kartåsens avfallsanläggning som är tätad med ett material som är tätare än vanlig betong. Väggen på cellen består av en blandning av bentonit och betong.  Botten på cellen består av ett tjockt lager av naturlig lera. Detta lager är ca 10 – 15 meter. För att få extra säkerhet hålls grundvattennivån ca 40 cm högre utanför muren än innanför. Detta för att vattentrycket ska vara inåt istället för tvärt om. Allt vatten innanför muren samlas upp genom ett dräneringssystem och pumpas till reningsverket.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet av Kartåsens avfallsanläggning och har krav på noggrann provtagning som genomförs regelbundet. Därför har vi bra koll på vad vattnet innehåller. Externa experter som analyserar resultatet av provtagningsprogrammet säger att lakvattnet från askdeponin har likvärdiga eller lägre halter föroreningar än andra deponier i Sverige.
Askan kommer också successivt att täckas för att så lite lakvatten som möjligt ska bildas. Redan denna vår har ca 30 – 40 procent av askan täckts. Täckningsmetoden som används är utformad enligt kraven för en deponi för farligt avfall.

Påverkar askan grundvatten och Vänern?

De externa experter vi anlitar anser inte att grundvattnet i Vänern påverkas.

Kan askan flyga iväg från Kartåsen?

Nej askan blir på någon dag nästan som betong vilket gör att den inte kan flyga iväg.

Hur kommer askan att hanteras i framtiden?

Från och med december i år kommer hanteringen av askan att förändras. Lidköpings Värmeverk kommer under hösten att ställa om produktionen, vilket innebär att askan separeras i olika delar och deponeras på olika deponier för respektive aska.