Kommunen inventerar landskapets jättar

Stäng

Kontakta oss

Ring 0510-77 00 00, faxa 0510-77 03 40 eller e-posta till kommun@lidkoping.se

Lidköpings kommun
Skaragatan 8
531 88 Lidköping vid Vänern

När vårt Kontaktcenter är stängt kan du nå Lidköpings kommun via något av våra journummer.

Tyck till om kommunen (lämna synpunkt, klagomål, felanmälan, ställ en fråga)

Publicerat 27 augusti, 2019

Under sommaren har samhällsbyggnadsenheten på Lidköpings kommun arbetat med att inventera skyddsvärda träd i kommunen.

Foto_Jätteträd Lovene_1_ hemsidan

Ett skyddsvärt träd är ett träd med ovanliga men viktiga egenskaper såsom att de a) har en diameter på 1 meter, b) har stora håligheter och c) är noterade att vara 200 år eller äldre. Ofta sammanfaller egenskaperna men det räcker med att en av egenskaperna uppfylls för att trädet ska räknas som skyddsvärt. Framförallt är det ekar och de så kallade jätteträden som inventeras, alltså träd som är 1 meter i diameter eller mer.

Sverige är nästan ensamma om ha kvar de stora träden i landskapet och är ett av de länder i Europa med flest jätteträd kvar. Trots det är träden få. Därför arbetar Naturvårdsverket med ett uppdaterat åtgärdsprogram för dessa träd som främst går att finna i södra Sverige. Ett första steg är att inventera landskapet och bedöma förekomsten av skyddsvärda träd, såsom jätteträd. Därefter kan insatser göras där det behövs, till exempel plantera nya träd, beskära eller gallra för att öka ljusinsläpp.

Jätteträden är viktiga för den biologiska mångfalden. I synnerhet eken anses vara den organism som flest andra arter är beroende av. Eken kan, om den fått rätt förutsättningar utvecklas till ett stort, vidkronigt träd som erbjuder livsrum åt många arter, vissa av dem helt beroende av eken för sin överlevnad.

Uppskattningsvis är minst 1500 arter knutna till jätteekarna, från rötterna via stam och bark och vidare ut i bladen. Emellertid är alla jätteträd betydelsefulla för en mängd arter varav många av dem är rödlistade. Träden är också biologiska kulturarv då de ofta förekommer i historier, myter och berättelser. Om gårdens vårdträd behandlades med respekt kunde det skydda mot olyckor, sjukdom och blixtnedslag.

Foto_Ekar i Råda_Hemsidan

Men varför finns det så få jätteträd kvar i landskapet?

Historien kan ge svar på den frågan. Troligen har det att göra med trädens långa historia omgiven av skyddsförordningar och lagar som paradoxalt nog verkat ge motsatt effekt. Ädellövträd som ek och bok var skyddade redan 1347 i Magnus Erikssons landslag eftersom virket kunde behövas till skeppsbyggande.

På 1500-talet och Gustav Vasas tid skärptes både lagen och straffet för att hugga, fälla eller skada träden. Lagen gällde alla bärande träd, alltså träd som får frukt eller nötter, till exempel bok, ek, rönn och apel. Eken utmärkte sig dock som ett extra betydelsefullt träd med tanke på det hårda virket som passade utmärkt för skeppsbyggande. Därför tillföll landets samtliga ekar staten under 1600-talet. För att hushålla med ekresurserna köptes det till och med in ekvirke utifrån.

De hårda reglerna kring ekarna gjorde att markägare vilka hade träden på sina ägor gjorde allt för att bli av med dem. Många ekar fälldes olovligen och när lagarna ändrades i början av 1800-talet avverkades fler och fler jätteträd. Till slut fanns det inte så många dugliga ekar kvar att bygga skepp av.

Idag skyddas jätteträden av andra anledningar och vi är inte i behov av ekarnas virke för att bygga skepp eller för dess lyckobringande egenskaper. Samhället har förändrats och ekarnas betydelse lika så. Idag pratar man istället om hur jätteträden bidrar med viktiga ekosystemtjänster till oss människor och hur de kan vara en del i arbetet med att minska effekterna av klimatförändringarna. Träden binder koldioxid, skyddar mot vind och ger skugga när solen skiner som starkast; tänk bara på förra sommarens hetta.

Träden hanterar regnvatten vid kraftiga regn och binder jord och sand i marken vilket minskar erosion. I rekreationsområden fyller träden en viktig estetisk funktion. Även andra varelser – fåglar, insekter, humlor, fjärilar och bin drar stor nytta av träden i sin jakt på föda och husrum. För att säkerställa trädens framtida existens, inklusive de arter och ekosystemtjänster som är kopplade till dem planeras nyplantering av främst ekar genomföras.

Eftersom det inte bara är brist på jätteträd utan även efterföljare utgör nyplantering och förvaltning av unga träd en viktig pusselbit för att säkra tillgången på träden. Detta arbete kommer inledas efter inventeringen slutförts; ungefär vid årsskiftet.

Trots att jätteträden är åtföljda av restriktioner och förordningar finns det inte många kvar i dagens landskap. Likväl är Sverige ett av de mest jätteträdsrika länderna i Europa, och träden är betydelsefulla på flera sätt för en mängd arter inklusive oss människor. Det sägs att en ek växer i 300 år, lever i 300 år och dör i 300 år. Ett tidsspann som för oss människor är hisnande. Ägare av jätteträd ska vara stolta. De bidrar till uppehälle för uppemot 1500 arter, viktiga ekosystemtjänster och bevarande av naturminnen.

Har du ett förmodat jätteträd på dina marker och inte har träffat på eller hört av någon av oss som inventerar? Har du en ung ek eller är intresserad av att få ett kommande jätteträd på din tomt? Tveka inte att kontakta Lidköpings kommunekologer så hjälper vi er. Mer om jätteträd går att läsa på Naturvårdsverkets hemsida.

Jätteträds-info

  • Är trädet över 1 meter i diameter, eller 3,14 meter i omkrets mätt i brösthöjd (130 cm) är det skyddat i Miljöbalken.
  • Förekommer det rödlistade arter på trädet är det skyddat i Artskyddsförordningen.
  • Innan eventuell avverkning eller annan kraftig åverkan på jätteträd ska länsstyrelsen kontaktas för samråd.
  • Vid enklare beskärning, exempelvis om trädets grenar hänger nära en byggnad eller på annat sätt olämpligt, kan en arborist hjälpa till att bedöma om och hur trädet kan beskäras på bästa sätt.

Tyck till om kommunen

Beröm, felanmäl, fråga, ge förslag eller lämna ett klagomål.

Tyck till om kommunen