Livsmedel

Stäng

Kontakta oss

Ring 0510-77 00 00, faxa 0510-77 03 40 eller e-posta till kommun@lidkoping.se.

Lidköpings kommun
Skaragatan 8
531 88 Lidköping vid Vänern

När vårt Kontaktcenter är stängt kan du nå Lidköpings kommun via något av våra journummer.

Miljö-Hälsa ansvarar för livsmedelskontrollen i Lidköpings kommun.

Smörgåsar

Kontrollen består av:

  • information och rådgivning
  • registrering
  • inspektion
  • undersökning
  • provtagning
  • granskning av egentillsyn
  • utredning vid matförgiftning

Branschriktlinjer

Nationella branschriktlinjer är livsmedelsbranschens egna beskrivningar av hur företagen kan göra för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Företagarna måste följa bestämmelserna i lagar, förordningar och föreskrifter, men nationella branschriktlinjer är frivilliga att följa.

Många krav i livsmedelslagstiftningen beskriver en målsättning utan att exakt ange hur saker och ting ska göras. Det ger utrymme för flexibilitet, men samtidigt blir det svårare att veta hur du på bästa sätt uppnår  kraven.

I en nationell branschriktlinje kan många olika lösningar presenteras. Genom att de handlar om en specifik verksamhet kan de bli mer konkreta och därmed lättare att följa. Nationella branschriktlinjer har bedömts av Livsmedelsverket.

Att använda branschriktlinjer

I vissa stycken kan riktlinjerna användas rakt av då de är så bra och precisa att beskrivningarna lämpar sig för stor som liten verksamhet. Det händer ibland att man i branschriktlinjerna inte riktigt finner de formuleringar till rutiner som man söker. Ett allmänt råd kan vara att använda material från en annan branschriktlinje inom ett näraliggande område.

Exempel på hur du kan göra

Om den branschriktlinjen du tänkt använda inte ger så bra beskrivningar om hur du ska rengöra viss utrustning kan du hitta mer konkreta beskrivningar av rengöringsrutiner i en annan branschriktlinje. Du funderar hur du ska hantera situationer där konsumenter med allergier kan kan tänkas ha frågor om livsmedel i din verksamhet. I branschriktlinjen för allergier och annan överkänslighet finns information och checklistor. Dessa kan du använda för att stämma av om du tagit hänsyn till allergener i livsmedel du hanterar.

Hur ofta och hur mycket du ska kontrollera och dokumentera temperaturkontroller i en storköksverksamhet kan vara svårt att avgöra. Om den branschriktlinje du använder inte ger så bra anvisningar går det bra att använda en annan branschriktlinje.  Branschriktlinjen ska vända sig till storköksverksamheter eller butiker med beredning.

Var finns branschriktlinjerna?

Branschriktlinjerna hittar du på Livsmedelsverkets webbplats. Branschriktlinjerna listas efter ämnesområde. De flesta är pdf-filer och går att öppna och läsa på datorn. Alla går inte att skriva ut.

I anslutning till Branschriktlinjerna finns även Livsmedelsverkets vägledningar till olika områden. De ger stöd för hur olika regler ska tolkas exempelvis, avgifter och märkning. Vägledningarna är en bra källa till svar om hur man kan resonera i olika frågor när det gäller krav i livsmedelslagstiftningen.

Dricksvatten

En bra vattenförsörjning är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Kranvatten används bland annat som dricksvatten, för hygieniska ändamål som bad, tvätt och toaletter samt till brandsläckning.

Som samhällsfunktion karaktäriseras vattenförsörjningen av att den är storskalig och komplex. Samtidigt måste den vara robust nog för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, dag efter dag, månad efter månad, år efter år.
Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att livsmedelsverksamheter ska fungera, från mejerier och slakterier till butiker och caféer.

Kvalitetskrav och andra regler om dricksvatten tas fram gemensamt av medlemsstaterna inom Europeiska Unionen (EU). Dessa införlivas i svensk lagstiftning bland annat av Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets regler gäller för storskalig dricksvattenförsörjning. Exempel på detta kan vara kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet. Med offentlig verksamhet menas bland annat skolor, sjukhus och livsmedelsföretag. Livsmedelsverkets regler gäller inte för enskilda brunnar.

Myndighetskontroll av dricksvatten utförs lokalt av kommunerna. Dessa samordnas regionalt av länsstyrelserna. Livsmedelsverket samordnar kontrollen nationellt. Vilket bland annat innebär att vägleda och informera.

Allmänna vattenverk (kommunala vattenverk)

Det stora flertalet av kommunens invånare får sitt dricksvatten från kommunens vattenverk. Dessa är Lockörns vattenverk och Läckö vattenverk. Antingen direkt via kommunens ledningsnät eller via en vattenförenings ledningsnät.

Driften och skötseln av vattenverken, dess reservoarer och ledningar ansvarar kommunen för. Vattenverket utför regelbundna prover av dricksvattenkvalitén.

Vattenföreningar och livsmedelsanläggningar med egen dricksvattenförsörjning

Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter gäller för dem som förser konsumenter med dricksvatten. Vattnet ska användas till dryck, matlagning eller beredning av livsmedel. Sådana anläggningar ska ha rutiner för att provta dricksvattnet enligt Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter.

Mindre dricksvattenanläggningar och enskilda brunnar

För små vattenverk och distributionsanläggningar liksom för enskilda brunnar ska Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten användas.

När gäller de olika reglerna för dricksvatten?

Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter ska användas om:

  • Anläggningen tillhandahåller i genomsnitt minst 10 kubikmeter dricksvatten/dygn
  • Minst 50 personer försörjs med dricksvatten
  • Om dricksvattnet tillhandahålls eller används i en offentlig eller kommersiell verksamhet

Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten sak användas om:

  • Anläggningen tillhandahåller i genomsnitt mindre än 10 kubikmeter dricksvatten/dygn
  • Mindre än 50 personer försörjs med dricksvatten, såvida inte vattnet tillhandahålls eller används i en offentlig eller kommersiell verksamhet.

Egenkontroll

Ingen ska riskera att bli sjuk för att livsmedel innehåller farliga bakterier, främmande ämnen och föremål eller odeklarerade allergiframkallande ämnen.

Det är livsmedelsföretaget som ansvarar för att den mat som serveras/säljs är säker. De ansvarar också för att konsumenten inte luras (redlighet). Företaget ska ha ett kvalitetssystem för egenkontroll. Det är en mycket viktig del av företagets totala kvalitetssäkring. En god och genomtänkt egenkontroll innebär att riskerna för kunders hälsa minskar och att företaget kan garantera säkra livsmedel. Miljö-Hälsas kontrollerar att företag lever upp till sitt eget system för egenkontroll. Med eller utan  HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points eller på svenska faroanalys och kritiska styrpunkter). Om man inte lever upp till det, ställs krav på åtgärder. Det är det enskilda företaget som har ansvaret för att livsmedelshanteringen är säker, inte Miljö-Hälsa.

Egenkontrollen ska baseras på

God hygien och produktionspraxis (GHP) Det är grunden för all livsmedelshantering. Det innebär att verksamheten har bra lokaler, lämplig utrustning och goda arbetsrutiner. Det brukar kallas för grundförutsättningar. Detta måste alla företag leva upp till oberoende av storlek och typ av livsmedelshantering.

All personal i företaget ska känna till företagets policy för att ha god hygien och redlighet. De rutiner som gäller inom företaget är lämpligen skriftliga. Du kan likna dem vid företagets ordningsregler.

Systemet för egenkontroll omfattar alltså alla de rutiner, dokumentation och journaler som behövs i en anläggning för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav.

I livsmedelslagstiftningen finns bland annat hygieniska krav på följande:

  • Personalens utbildning
  • Personlig hygien
  • Anläggningens utformning, inredning, utrustning, underhåll och rengöring
  • Förvaring, hantering och temperaturövervakning av livsmedel
  • Varumottagning och transport
  • Skadedjursbekämpning
  • Dricksvatten och is
  • Hantering av avfall

Vad är en Riskanalys?

Utifrån produktbeskrivning och flödesschema över livsmedelshanteringen sammanställer man alla faror. Det kan vara mikrobiologiska, kemiska, allergena och fysikaliska faror. Det ska vara en lista över de faror/risker i livsmedelshanteringen som måste kunna förebyggas, elimineras eller reduceras till en sådan nivå att konsumenten får säkra livsmedel.

Vad är en CCP?

Vissa av de faror/risker som identifierats kan kontrolleras genom att hygienrutinerna (GHP) följs. Andra ska behandlas som kritiska styrpunkter Critical Control Points (CCP). Det som är utmärkande för en CCP är att den kräver ständig övervakning för att företagets produktion ska vara säker. Till hjälp att bygga upp ett system kan finnas branschvisa riktlinjer. Det går även att ta kontakt med ett företag som hjälper till med HACCP.

Företag som inte har någon beredning, bearbetning eller behandling av livsmedel är undantagna från kravet på HACCP. Exempel på detta kan vara butiker som bara säljer förpackade livsmedel. Övriga företag ska göra en riskanalys för att konstatera om hanteringen innefattar någon CCP eller ej. Finns ingen CCP i verksamheten så behöver man inte gå vidare.

Läs mer om att starta och driva livsmedelsföretag på Livsmedelsverkets webbplats
Läs mer om vägledningar och branschriktlinjer på Livsmedelsverkets webbplats

Livsmedelskontroll

Offentlig livsmedelskontroll har två syften.

  • Kontrollera att enbart säkra livsmedel når konsumenterna.
  • Kontrollera att livsmedel märks och presenteras på ett sådant sätt att konsumenten inte blir lurad.

Offentlig livsmedelskontroll görs främst genom oanmälda besök. Kontrollen kan också göras genom inspektion och föranmälda besök. Även som revision. Dessutom kan kontroll genomföras genom provtagning av livsmedel.

Regler för yrkesmässig livsmedelshantering och kontroll av livsmedel finns dels i svensk lagstiftning. Dessa är Livsmedelslag, livsmedelsförordning och Livsmedelsverkets föreskrifter. Kontrollerna regleras också i  EU-gemensam lagstiftning, EG-förordningar, EG-beslut och EG- direktiv.

Livsmedelsverksamhet Anmälan

Lagar och förordningar som styr

Det finns två övergripande mål med livsmedelslagstiftningen:

      • Säkra livsmedel — man ska kunna konsumera livsmedel utan att bli sjuk
      • Livsmedlen ska vara ärligt deklarerade av den som säljer eller ger bort dem — man ska få det man förväntar sig

EG-rätten — EU:s livsmedelslagstiftning

Sedan 2006 är huvuddelen av livsmedelslagstiftningen samma i alla EU-länder. EU:s livsmedelslagstiftning omfattas av så kallade EG-direktiv. EG-förordningar och EG-beslut.

Avgörande skillnader från tidigare lagstiftning är att den nuvarande dels omfattar hela livsmedelskedjan, från odling och uppfödning till hantering och försäljning.

Livsmedelslag och livsmedelsförordning

Riksdagen beslutar om livsmedelslagen och regeringen beslutar om livsmedelsförordningen. Bägge omfattar övergripande regler om livsmedel. Hur livsmedelskontrollen ska utföras samt vem som har kontrollansvar för att olika livsmedelsanläggningar.

Livsmedelsverkets roll

Har ansvar för att samordna och leda livsmedelskontrollen i Sverige. Livsmedelsverket har även ansvaret för kontroll av stora och komplicerade anläggningar. Främst anläggningar som producerar animaliska livsmedel och exporterar. Man har också ansvar för att utforma regler inom specialområden, till exempel märkning av livsmedel och avgifter. Livsmedelsverket gör även kontroll på hur kommunerna utför sitt uppdrag i livsmedelskontrollen.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelserna har ansvaret för att kontrollera djurskyddet, foder samt primärproduktionen. Primärproduktion är all odling, uppfödning, fiske, jakt och insamling som sker av djur och vegetabilier innan livsmedlen bereds eller bearbetas på något sätt.

Kommunens roll

Kommunerna har ansvaret att kontrollera livsmedelshanteringen på den lokal planet. I det flesta fall är det hit man ska vända sig om man har frågor om livsmedelstillstånd. Men även om man har synpunkter eller klagomål på till exempel restauranger.

Hur kommunens kontroll planeras och utförs

Livsmedelskontrollen ska baseras på den risk företagen utgör. En anläggning som hanterar rått kött innebär mer risker än en anläggning som bara lagrar torra eller djupfrysta livsmedel. Därför ska en anläggning med hög hygienisk risk kontrolleras oftare (1-2 ggr/år). En anläggning med mycket liten hygienisk risk, kontrolleras vart annat eller vart tredje år. Kontrollerna utförs både oanmälda och föranmälda.

Konsekvenser vid fel och brister

Livsmedelsföretagen är skyldiga att rätta till fel och brister som kommer fram vid kontrollen. Vid enklare avvikelser räcker det oftast med att företaget beskriver hur man ska åtgärda felen. Vid allvarligare fel eller om tidigare fel inte åtgärdats ska krav på åtgärder ställas. Alternativt förbjuds hela eller delar av verksamheten till dess felen åtgärdats.

Detta innebär att verksamheten måste ägnas mer kontrolltid. För denna extra tid får kommunen ta betalt utöver vad verksamheten betalar i grundavgift för livsmedelskontrollen.

Matförgiftning

Information till konsumenter

Vid misstänkt matförgiftning ska du så fort som möjligt kontakta Miljö-hälsa. Det är inte alltid lätt att hitta orsaken till den misstänkta matförgiftningen. Ju tidigare kännedom om misstanken desto större är chansen utreda vad som inträffat.

Information till livsmedelsföretag

Vid misstanke om matförgiftning från mat som du/ditt företag tillagat, transporterat, lagrat, serverat eller på annat sätt sålt eller överlämnat till kund, ska Miljö-hälsa enligt lag omedelbart informeras. En bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas kommer att ske. Det är livsmedelsföretagets ansvar att vidta åtgärder.

Registrering och avgift

Alla som bedriver eller tar över en livsmedelsverksamhet ska anmäla till Miljö-Hälsa. Varje anläggning ska registreras eller godkännas.

Livsmedelsverksamhet Anmälan

Registrering/godkännande

De flesta livsmedelsföretag ska registrera verksamheten före igångsättandet. Anmälan ska ha kommit in senast 2 veckor innan verksamheten startar. Har du fått ditt beslut om registrering inom 2 veckor kan du starta verksamheten. Dröjer beslutet om registrering längre än 2 veckor kan du ändå börja.

De enda företag som ska godkännas innan de startar är animalieanläggningar som säljer vidare till andra livsmedelsföretag och grossister till exempel slakterier och rökerier.

Ägarbyte

Tänk på att ett registrering /godkännande för verksamheten är knutet till ägaren och inte till lokalen. Därför upphör registreringen/godkännandet vid ägarbyte. Om du vill upphöra med din verksamhet eller överlåta den till en annan företagare ska du meddela detta till Miljö-Hälsa. Din skyldighet att betala årlig kontrollavgift upphör vid kommande årsskifte.

Lokalutformning

För att undvika att behöva göra kostsamma ändringar på grund av att fel och brister upptäcks vid livsmedelskontroll, är det viktigt att vara noga när man planerar, bygger och inreder anläggningen. Tänk på att det ska vara lätt att rengöra och underhålla utrymmen, inredning och utrustning. Det ska också finnas en ändamålsenlig ventilation.

Regler för lokaler finns i EG-förordning 852/2004 om livsmedelshygien.

Avgifter för livsmedelsverksamheter

Det finns olika typer av avgifter som man som livsmedelsföretagare kan behöva betala. Exempel på avgifter kan vara registrering eller godkännandeavgift, årlig kontrollavgift och avgift för extra offentlig kontroll. Det är den kommunala nämnden (Miljö-och byggnämnden) som utför kontrollen på grundval av en taxa som kommunfullmäktige bestämmer.

Registreringsavgift

Vid registrering av den livsmedelsverksamhet man ska driva tas en avgift ut som motsvarar en timmes arbete.

Godkännandeavgift

Den som ansöker om godkännande av en anläggning (hantering av animaliska produkter) för att driva livsmedelsverksamhet ska betala en avgift som motsvarar den årliga kontrollavgiften.

Årlig kontrollavgift

För offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning ska en årlig kontrollavgift betalas. Den årliga avgiften betalas med helt avgiftsbelopp från och med det kalenderår då verksamheten påbörjats. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Avgiften storlek baseras genom en riskbedömning av anläggningen.

I samband med att man blir registrerad så får man en kontrolltid utifrån ett riskklassningsunderlag. Den baseras på tre riskklassningsmoduler:

  1. Typ av verksamhet och vilka sorters livsmedel som hanteras, tillagas eller förvaras i din verksamhet. Produktionens storlek (hur många konsumenter som äter av de livsmedel som säljs) och tillverkning av livsmedel till känsliga konsumentgrupper. Här räknas personer med allergi, nedsatt immunförsvar som till exempel patienter på sjukhus, äldreboende samt barn under 5 år.
  2. Informationsmodulen innefattar märkning och presentation av livsmedel i verksamheten.
  3. Erfarenhetsmodulen grundar sig på tidigare erfarenheter från tidigare kontroller. Det finns tre erfarenhetsklasser A, B och C. En nystartad anläggning placeras alltid i erfarenhetsklass B, normalläget.

De tre modulernas tider i riskklassningen räknas samman och ger en kontrolltid. Kontrolltiden avgör sedan hur mycket verksamheten ska betala i årlig kontrollavgift. Detta kallas att riskklassificera en verksamhet och bygger på en modell framtagen av livsmedelsverket.

Avgift vid extra offentlig kontroll

Om bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen konstateras vid kontrollbesök och kontrollmyndigheten anser att en uppföljande kontroll är nödvändig så görs ett återbesök, även kallat extra offentlig kontroll, i verksamheten. För extra offentlig kontroll tas en timavgift ut som motsvarar den tid som myndigheten lagt ned på att förbereda, genomföra och administrera arbetet för kontrollen.

Serveringstillstånd måste du ha om du vill servera öl, vin eller sprit. Alkoholinspektören hjälper dig.

Bygglov och bygganmälan söker du hos Samhällsbyggnad, Plan-Bygg. De har också hand om permanent tillstånd för hantering av brandfarliga varor, till exempel gasol.

Har du frågor om Utrymningsvägar och frågor kring brandskydd kan du tala med Räddningstjänsten. De har tillsyn och ställer krav bland annat på utrymningsvägar och hur man hanterar till exempel gasol.

Nationella branschriktlinjer är livsmedelsbranschens egna beskrivningar av hur företagen kan göra för att uppfylla livsmedelslagstiftningens krav. Företagarna måste följa bestämmelserna i lagar, förordningar och föreskrifter, men nationella branschriktlinjer är frivilliga att följa.

Många krav i livsmedelslagstiftningen beskriver en målsättning utan att exakt ange hur saker och ting ska göras. Det ger utrymme för flexibilitet, men samtidigt blir det svårare att veta hur du på bästa sätt uppnår  kraven.

I en nationell branschriktlinje kan många olika lösningar presenteras. Genom att de handlar om en specifik verksamhet kan de bli mer konkreta och därmed lättare att följa. Nationella branschriktlinjer har bedömts av Livsmedelsverket.

Att använda branschriktlinjer

I vissa stycken kan riktlinjerna användas rakt av då de är så bra och precisa att beskrivningarna lämpar sig för stor som liten verksamhet. Det händer ibland att man i branschriktlinjerna inte riktigt finner de formuleringar till rutiner som man söker. Ett allmänt råd kan vara att använda material från en annan branschriktlinje inom ett näraliggande område.

Exempel på hur du kan göra

Om den branschriktlinjen du tänkt använda inte ger så bra beskrivningar om hur du ska rengöra viss utrustning kan du hitta mer konkreta beskrivningar av rengöringsrutiner i en annan branschriktlinje. Du funderar hur du ska hantera situationer där konsumenter med allergier kan kan tänkas ha frågor om livsmedel i din verksamhet. I branschriktlinjen för allergier och annan överkänslighet finns information och checklistor. Dessa kan du använda för att stämma av om du tagit hänsyn till allergener i livsmedel du hanterar.

Hur ofta och hur mycket du ska kontrollera och dokumentera temperaturkontroller i en storköksverksamhet kan vara svårt att avgöra. Om den branschriktlinje du använder inte ger så bra anvisningar går det bra att använda en annan branschriktlinje.  Branschriktlinjen ska vända sig till storköksverksamheter eller butiker med beredning.

Var finns branschriktlinjerna?

Branschriktlinjerna hittar du på Livsmedelsverkets webbplats. Branschriktlinjerna listas efter ämnesområde. De flesta är pdf-filer och går att öppna och läsa på datorn. Alla går inte att skriva ut.

I anslutning till Branschriktlinjerna finns även Livsmedelsverkets vägledningar till olika områden. De ger stöd för hur olika regler ska tolkas exempelvis, avgifter och märkning. Vägledningarna är en bra källa till svar om hur man kan resonera i olika frågor när det gäller krav i livsmedelslagstiftningen.