Utredningar för nytt reningsverk

Stäng

Kontakta oss

Ring 0510-77 00 00, faxa 0510-77 03 40 eller e-posta till kommun@lidkoping.se.

Lidköpings kommun
Skaragatan 8
531 88 Lidköping vid Vänern

När vårt Kontaktcenter är stängt kan du nå Lidköpings kommun via något av våra journummer.

Reningsverket

Genom lokaliseringsutredningen tog vi fram en lämplig plats för det nya reningsverket, och den tekniska förstudien tog fram förslag på utformning av verket. Utöver dessa har det gjort ett stort antal andra utredningar, inom exempelvis arkeologi, naturvärden, dagvatten och riskbedömningar. Nedan hittar du alla utredningar som har gjorts.

Lokaliseringsutredningen – var ska reningsverket ligga?

Lidköpings kommun gjorde utredningen i samarbete med Sweco Environment AB. Utredningen visade att området vid Ängen och Ekestubben i Kartåsskogen är den lämpligaste platsen för ett nytt reningsverk.

Därför är Ängen det lämpligaste alternativet

  • Det finns inga bostäder närmare än 500 meter och det finns inte några verksamheter, natur- och kulturvärden eller andra intressen som störs. Platsen består av ett skogsområde, vilket gör att verket kommer att ligga på en undan­skymd plats.
  • Det är acceptabla avstånd till befintligt reningsverk och till så kallad recipient, som är den plats där det renade vattnet ska släppas ut.
  • Fördelar är också att marken ägs av kommunen och att det inte finns några planer på be­byggelse i området, då platsen ligger nära Hovby flygplats och den kommande sträckning­en för väg 44. Dessutom byggs det en ny större mottagningsstation för eldistribution i området, vilket gör att det går att samordna infrastruktur till området på ett effektivt sätt.

Så har utredningen gått till

En arbetsgrupp med representanter från Lidköpings kommun har med hjälp av Sweco först gjort en analys av möjliga markområden. Kraven var att de ska ligga inom en radie av tio kilometer från nuvarande re­ningsverk, vara minst fyra hektar stora, och ha minst 500 meter till närmaste befintlig eller planerad bostad. Det innebar att de identifierade 50 ytor i Lidköping att utgå ifrån.

För dessa 50 ytor har gruppen gått igenom var och en och tittat på alla faktorer som har betydelse för om en plats är lämplig eller inte. Det övergripande kravet är att det nya verket ska klara att ta hand om avloppsvattnet från befolkningen i Lidköping idag, och en växande befolkning i framtiden. Verket ska störa människor och miljö så lite som möjligt.

Exempel på faktorer som spelar roll:

  • Det måste finnas en lämplig punkt i närheten där det renade vattnet kan släppas ut, en så kallad recipient.
  • Det får inte vara alltför långt avstånd till nuvarande re­ningsverk, eftersom alla avloppsledningar leder dit idag och avloppsvattnet behöver samlas upp där och pumpas därifrån till det nya verket.
  • Finns det natur- och kulturvärden att ta hänsyn till?
  • Hur ser landskapet ut, exempelvis hur högt ligger området?
  • Finns det Försvarsintressen?
  • Är kommunen markägare eller inte?

Här kan du ladda ner en sammanfattning av utredningen: Sammanfattning av lokaliseringsutredning
Här finns lokaliseringsutredningen i sin helhet: Lokaliseringsutredning Reningsverk

 

Intervju med konsulterna som gjorde lokaliseringsutredningen:

”Ett modernt reningsverk ger ingen lukt”

Karin Alenius o Johan Stenholm (1)

Att hitta en lämplig plats för ett avloppsreningsverk kräver en noggrann utredning. Lidköpings kommun har anlitat företaget Sweco för att utföra utredningen kring var det nya reningsverket ska ligga.
– Det är Miljöbalken som styr vad vi ska ta hänsyn till. Lokaliseringsprincipen i Miljöbalken säger att man ska välja en lämplig plats som tar hänsyn till miljön och människors hälsa, berättar Karin Alenius och Johan Stenholm, konsulter på Sweco.

Karin och Johan arbetar båda med tillståndsärenden för miljöfarlig verksamhet. Karin har 15 års erfarenhet av lokaliseringsutredningar, och även Johan har arbetat med sådana utredningar i flera år. Nu hjälper de Lidköpings kommun att ta reda på vilken plats som är mest lämplig för vårt nya reningsverk.
– Det handlar om att hitta en plats där det dels inte är för långt avstånd till nuvarande reningsverk, dels finns en lämplig så kallad recipient, som är platsen där det renade vattnet ska släppas ut, säger Johan Stenholm.

Eftersom alla avloppsledningar i Lidköping leder till nuvarande reningsverk behöver avloppsvattnet samlas upp där och pumpas därifrån till det nya verket. Avståndet därifrån till det nya bör därför inte vara alltför långt för då innebär det betydligt högre kostnader och större ingrepp i naturen. Utöver detta finns det många andra faktorer att ta hänsyn till.
– Det ska för det första vara en tillräckligt stor yta. Sedan finns det natur-, kultur- och försvarsintressen som vi behöver ta hänsyn till. Höjden har också betydelse. Verket kan inte ligga för högt för då ökar kostnaderna för att pumpa upp vattnet till verket. En stark aspekt är också att det ska ligga så få bostäder som möjligt i närheten. Det ska störa så lite som möjligt, säger Karin.

Många tycker kanske att det låter otrevligt med reningsverk, men Karin och Johan vill förändra den känslan.
– Ett modernt reningsverk med normal drift ger varken dålig lukt eller buller annat än precis vid verket, säger Karin.

Karin och Johan har i samarbete med tjänstemän från olika avdelningar på kommunen definierat många olika områden i Lidköping som är tillräckligt stora för att bygga ett reningsverk. Därefter har de gått igenom varje område och tittat på för- och nackdelar med dem. Under arbetets gång gallrar de bort de områden som av olika anledningar inte är lämpliga. Utredningen väntas vara klar i april 2016.

Tekniska förstudien – hur ska reningsverket se ut?

Även den tekniska förstudien gjordes i samarbete med Sweco. Studien tog fram olika koncept för avloppsreningsverk och presenterar ett förslag till hur just vårt nya verk ska se ut och fungera. Storleken på det framtida reningsverket ska klara kommu­nens mål om att vara 45 000 invånare år 2030. Utredningen jämförde tre koncept, eller processtekniska lösningar, för att utvärdera de olika varianterna ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Den föreslagna lösningen:

  • Är ekonomiskt mest hållbart, både sett till investeringskostnad och driftskostnad
  • Har framtida utbyggnadsmöjligheter när det gäller att utöka kapaciteten och för att klara av ökade reningskrav
  • Kommer också att vara en pedagogisk anläggning med god arbetsmiljö.
  • Är förberedd för läkemedelsrening och fosforåtervinning. Anledningen till att detta inte kommer med från början är att det inte finns några tydliga myndighetskrav idag, vilket gör att investeringar i detta blir osäkra.
  • Har så kallad aktiv slam-teknik med efterföljande filtrering, vilket innebär att den allra största delen av mikroplasterna fångas upp i anläggningen. Det är även förberett för att lätt kunna anpassa anläggningen till nya krav på mikroplastrening i framtiden.

Det nya reningsverket ska:

  • Vara flexibelt för utbyggnad.
  • Ha en flexibel vattenreningsdel och slamhanteringsdel.
  • Vara pedagogiskt byggt.
  • Ha processlinjer som är så separata som möjligt. Dels för att få en praktisk och säker drift, men också för att ge försöksmöjligheter.
  • Klara reningskrav som är hårdare än idag.
  • Vara energineutralt, och det gäller samtliga insatsvaror som förbrukas eller produceras.
  • Ge förutsättningar till återföring av näringsämnen

Kostnad för det nya reningsverket

Kostnaden för projektet beräknas bli 575 miljoner kronor. En stor kostnad är grundläggningsarbetet, eftersom marken består av lera som är besvärlig ur byggnadssynpunkt.

Läkemedelsrening och fosforåtervinning

Det nya verket kommer vara förberett för fosforåtervinning och för att kunna lägga till läkemedelsrening i framtiden. Anledningen till att dessa reningstekniker inte tas med från början är att det ännu sak­nas tydliga myndighetskrav. Det är därför osäkert att investera i dessa tekniker, eftersom förutsättningarna kan förändras när det gäller till vilken grad rening av läkemedel ska ske, vilken typ av läkemedelsrester som kraven kommer att handla om och så vidare.

Rening av mikroplaster

Verket kommer ha så kallad aktiv slam-hantering, vilket innebär att en betydande del av mikroplaster fångas upp i slammet. När nya tydliga krav kommer i framtiden kan verket lätt anpassas för ytterligare avskiljning av mikroplaster.

Sammanfattning

Ladda ner en sammanfattning över koncepten

Samråd - ledningar i Lidan

Lidköpings kommun planerar att lägga ned ledningar i Lidan från hamnområdet i Lidköping och ca 2,2 km söderut för att sedan gräva ned ledningarna på land fram till det nya avloppsreningsverket. Den planerade ledningssträckningen är i Lidans huvudfåra, Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Tillståndsprocess och samråd

Nedläggning av ledningarna i Lidan har, av Länsstyrelsen i Västra Götaland, bedömts som tillståndspliktig vattenverksamhet (535-33859-2017, 2018-04-13) vilket ska prövas av Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt.

Ansökan planeras att lämnas in under hösten 2018 för de planerade åtgärderna.

Lidköpings kommun har valt att inte genomföra något så kallat undersökningssamråd enligt 6 kap miljöbalken. Istället genomförs ett avgränsningssamråd direkt.

Lidköpings kommun bjuder in er att lämna synpunkter på det planerade projektet samt hur miljökonsekvensbeskrivningen bör avgränsas.

Ansökan enligt 9 kap miljöbalken (miljöfarlig verksamhet) för anläggandet och driften av det nya avloppsreningsverket är inlämnad till Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid Länsstyrelsen i Västra Götaland. Samråd för det projektet har redan genomförts.

Planerade åtgärder

Lidköpings kommun ansöker om att få etablera ett nytt avloppsreningsverk (reningsverk) inom Lidköpings kommun. Det nya reningsverket, Ängens reningsverk, kommer att lokaliseras sydost om kommunens mer centralare områden. Från nuvarande reningsverk/pumpstation nära Vänern kommer avloppsvatten att behöva pumpas till det nya reningsverket.

Flera olika alternativ för att pumpa avloppsvattnet till det nya reningsverket har utretts vilka har innefattat både ledningsdragningar på land och i vattendraget Lidan. Bedömningen är att det, ur miljö- och kostnadsskäl, bästa alternativet är att lägga överföringsledningarna (2 stycken ledningar med diametern 400 mm) i Lidan på en sträcka av ca 2,2 km.

Lidköping kommuns huvudalternativ är att det renade avloppsvattnet ska släppas ut i Lidan där överföringsledningarna kommer upp ur Lidan. Utloppsledningen är 1000 mm i diameter och behöver gå ut ett tiotal meter i Lidan.

Avgränsningssamrådet avser miljöpåverkan på Lidan av nedläggning av ledningar på Lidans botten samt påverkan vid Lidans strandkant där ledningarna ska ned och upp ur vattnet.

Utsläppet av renat avloppsvatten är miljöfarlig verksamhet (9 kap miljöbalken) och ingår i den tillståndsansökan som är inlämnad till MPD och kommer inte att ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen.

Dokument

Samrådsinbjudan Ledningar i Lidan
Samrådsunderlag Ledningar i Lidan
Samrådsunderlag Bilaga 1 – Lidan
Samrådsunderlag Bilaga 2 – Majorsallen
Samrådsunderlag Bilaga 3 – Rörstrandsgatan
Samrådsunderlag Bilaga 4 – Samrådskretsen vattenverksamhet

Övriga utredningar

Arkeologisk utredning steg 1

Arkeologisk utredning steg 2

Arkeologisk utredning Redovisning av utförd undersökning

Bedömning av översvämningsrisk

Dagvattenutredning

Föroreningar i dagvatten Kompletterande utredning

Geotekninsk undersökning Förhandsredovisning

Konceptstudie Teknisk förstudie

Lokaliseringsutredning

Luktutredning

Naturvärdesbedömning

Påverkansanalys miljökvalitetsnormer

Riskbedömning Ängens ARV

Samhällsekonomisk bedömning

Slutrapport Spridning och spädning från utsläppspunkt

Teknisk beskrivning

Lidköpings kommun gjorde utredningen i samarbete med Sweco Environment AB. Utredningen visade att området vid Ängen och Ekestubben i Kartåsskogen är den lämpligaste platsen för ett nytt reningsverk.

Därför är Ängen det lämpligaste alternativet

  • Det finns inga bostäder närmare än 500 meter och det finns inte några verksamheter, natur- och kulturvärden eller andra intressen som störs. Platsen består av ett skogsområde, vilket gör att verket kommer att ligga på en undan­skymd plats.
  • Det är acceptabla avstånd till befintligt reningsverk och till så kallad recipient, som är den plats där det renade vattnet ska släppas ut.
  • Fördelar är också att marken ägs av kommunen och att det inte finns några planer på be­byggelse i området, då platsen ligger nära Hovby flygplats och den kommande sträckning­en för väg 44. Dessutom byggs det en ny större mottagningsstation för eldistribution i området, vilket gör att det går att samordna infrastruktur till området på ett effektivt sätt.

Så har utredningen gått till

En arbetsgrupp med representanter från Lidköpings kommun har med hjälp av Sweco först gjort en analys av möjliga markområden. Kraven var att de ska ligga inom en radie av tio kilometer från nuvarande re­ningsverk, vara minst fyra hektar stora, och ha minst 500 meter till närmaste befintlig eller planerad bostad. Det innebar att de identifierade 50 ytor i Lidköping att utgå ifrån.

För dessa 50 ytor har gruppen gått igenom var och en och tittat på alla faktorer som har betydelse för om en plats är lämplig eller inte. Det övergripande kravet är att det nya verket ska klara att ta hand om avloppsvattnet från befolkningen i Lidköping idag, och en växande befolkning i framtiden. Verket ska störa människor och miljö så lite som möjligt.

Exempel på faktorer som spelar roll:

  • Det måste finnas en lämplig punkt i närheten där det renade vattnet kan släppas ut, en så kallad recipient.
  • Det får inte vara alltför långt avstånd till nuvarande re­ningsverk, eftersom alla avloppsledningar leder dit idag och avloppsvattnet behöver samlas upp där och pumpas därifrån till det nya verket.
  • Finns det natur- och kulturvärden att ta hänsyn till?
  • Hur ser landskapet ut, exempelvis hur högt ligger området?
  • Finns det Försvarsintressen?
  • Är kommunen markägare eller inte?

Här kan du ladda ner en sammanfattning av utredningen: Sammanfattning av lokaliseringsutredning
Här finns lokaliseringsutredningen i sin helhet: Lokaliseringsutredning Reningsverk

 

Intervju med konsulterna som gjorde lokaliseringsutredningen:

”Ett modernt reningsverk ger ingen lukt”

Karin Alenius o Johan Stenholm (1)

Att hitta en lämplig plats för ett avloppsreningsverk kräver en noggrann utredning. Lidköpings kommun har anlitat företaget Sweco för att utföra utredningen kring var det nya reningsverket ska ligga.
– Det är Miljöbalken som styr vad vi ska ta hänsyn till. Lokaliseringsprincipen i Miljöbalken säger att man ska välja en lämplig plats som tar hänsyn till miljön och människors hälsa, berättar Karin Alenius och Johan Stenholm, konsulter på Sweco.

Karin och Johan arbetar båda med tillståndsärenden för miljöfarlig verksamhet. Karin har 15 års erfarenhet av lokaliseringsutredningar, och även Johan har arbetat med sådana utredningar i flera år. Nu hjälper de Lidköpings kommun att ta reda på vilken plats som är mest lämplig för vårt nya reningsverk.
– Det handlar om att hitta en plats där det dels inte är för långt avstånd till nuvarande reningsverk, dels finns en lämplig så kallad recipient, som är platsen där det renade vattnet ska släppas ut, säger Johan Stenholm.

Eftersom alla avloppsledningar i Lidköping leder till nuvarande reningsverk behöver avloppsvattnet samlas upp där och pumpas därifrån till det nya verket. Avståndet därifrån till det nya bör därför inte vara alltför långt för då innebär det betydligt högre kostnader och större ingrepp i naturen. Utöver detta finns det många andra faktorer att ta hänsyn till.
– Det ska för det första vara en tillräckligt stor yta. Sedan finns det natur-, kultur- och försvarsintressen som vi behöver ta hänsyn till. Höjden har också betydelse. Verket kan inte ligga för högt för då ökar kostnaderna för att pumpa upp vattnet till verket. En stark aspekt är också att det ska ligga så få bostäder som möjligt i närheten. Det ska störa så lite som möjligt, säger Karin.

Många tycker kanske att det låter otrevligt med reningsverk, men Karin och Johan vill förändra den känslan.
– Ett modernt reningsverk med normal drift ger varken dålig lukt eller buller annat än precis vid verket, säger Karin.

Karin och Johan har i samarbete med tjänstemän från olika avdelningar på kommunen definierat många olika områden i Lidköping som är tillräckligt stora för att bygga ett reningsverk. Därefter har de gått igenom varje område och tittat på för- och nackdelar med dem. Under arbetets gång gallrar de bort de områden som av olika anledningar inte är lämpliga. Utredningen väntas vara klar i april 2016.