Frågor och svar om vattenkvalitet

Här kan du läsa svar på några vanliga frågor om dricksvatten och dricksvattenkvalitet.

Varför är vattnet vitt eller grått?

Att vattnet är vitt eller grått beror oftast på att det bildas luftbubblor i vattnet när du tappar upp det. Om du låter glaset stå några sekunder försvinner bubblorna och vattnet blir klart igen.

Vattnet är gult eller brunt. Vad beror det på?

Dricksvattnet kan vid enstaka tillfällen vara gult eller brunt. Det beror på att små järn- eller rostpartiklar av olika orsaker lossnat från ledningarna och följt med vattnet. Oftast så försvinner färgen om du spolar en stund, cirka 5 minuter. Spola med kallt vatten. Kvarstår problemen ska du ta kontakt med Lidköpings kommun. Färgat vatten av detta slag är inte farligt, men det är en teknisk störning som bör åtgärdas. Tänk på att inte tvätta kläder när vattnet är brunt för då kan de missfärgas.

Vattnet är grönt. Vad gör jag då?

Om ditt kranvatten är grönt är det troligt att värmeväxlaren läcker. För att upptäcka läckor tillsätts ett grönt ämne, pyranin till fjärrvärmevattnet. Ämnet är helt ofarligt. Kontakta din fastighetsskötare.

Vattnet luktar eller smakar dåligt – varför och vad gör jag?

Dricksvattnet kan ibland av olika anledningar smaka eller lukta annorlunda. Det är inget farligt utan brukar lösa sig av sig själv eller genom att du spolar en stund i kranen.

Vissa perioder får vi klagomål på smak-eller luktförändringar på dricksvattnet. Smak- och luktförändringarna beror på att vi har bytt desinfektionsmedel i reningsprocessen. Den nya kemikalien, som används av de flesta vattenverk, har lett till en reaktion med den så kallade biofilmen som bildas på insidan av vattenledningarna. Det är inget farligt, men det har gjort att man periodvis kan uppleva en förändrad lukt och smak på vattnet. För att rätta till detta håller Vatten-Avlopp på att spola rent i vattenledningarna i centrala Lidköping. Under hösten 2016 spolades ledningarna i Nya Staden och under hösten 2017 sker spolning i Gamla Staden.

Sedan bytet av desinfektionsmedel har vattnet blivit känsligare för att vara stillastående i ledningarna. Det kan därför hjälpa om du spolar en stund i kranen med kallt vatten så att det blir en bra omsättning på vattnet i fastigheten.

Även variationer i kvalitet på Vänervattnet som kommer in till vattenverket kan påverka smak och lukt. Variationerna beror främst på väder och vind, men för att vi ska kunna bemöta variationerna på ett bättre sätt håller vi på att installera en ny processdel på Lockörns vattenverk. Installationen beräknas vara färdig sommaren 2017.

Vattnet smakar eller luktar klor

För att förhindra tillväxt av mikroorganismer ute i ledningsnätet kloreras vattnet som kommer från vattenverket. Är du van vid oklorerat vatten eller har ett känsligt luktsinne, kan du uppleva att vattnet ibland har en svag klordoft. Om du tappar upp dricksvattnet i en tillbringare och låter den stå i några minuter innan du dricker vattnet, avdunstar kloret och doften minskar.

Vilka gränsvärden finns det för dricksvatten?

Livsmedelsverket sätter upp gränsvärden för dricksvattnets kvalitet. Gränsvärdena är satta för att skydda människors hälsa. Vattnet bedöms enligt en tre-gradig skala; tjänligt, tjänligt med anmärkning och otjänligt. På livsmedelsverkets webbsida kan du läsa mer om gränsvärdena för dricksvatten.

Hur kontrollerar Lidköpings kommun kvaliteten på dricksvattnet?

Kommunen kontrollerar dricksvattnet enligt ett fastställt kontrollprogram. Vi tar vattenprov på olika platser i kommunen, i våra anläggningar, på skolor, restauranger och hemma hos kommunens invånare. Analysresultaten följs upp och dokumenteras för att säkerställa god kvalitet.

Råda källor

Råda ås är en israndbildning i Lidköping som når 100 meter över havet på sin högsta punkt. Åsen sluttar relativt brant mot Råda källor som har en höjd på 55 meter över havet. Varje dag pumpar vi cirka 900 m³ vatten från Råda källor till Lockörns vattenverk. På vattenverket blandas vatten från Råda med Vänervatten, för att genomgå rening och uppnå dricksvattenkvalitet. Varje dag produceras cirka 10 000 m³ dricksvatten på Lockörns vattenverk. Tack vare att vattnet från Råda källor håller en hög kvalitet behöver vi använda en mindre mängd kemikalier i produktionen av dricksvattnet.

Det finns tre borrade brunnar som pumpar vattnet från Råda ås till Lockörns vattenverk. Brunnarna benämns som Drickabrunn, Skogen och Fotbollsplan. Två av brunnarna är försedda med kran vilket gör det möjligt för privatpersoner att nyttja vatten från Råda källor. Lidköpings kommun gör provtagning av vattnet men anläggningen i Råda är inte klassad som en livsmedelsanläggning. Det innebär att Lidköpings kommun inte kan garantera att vatten från Råda källor uppfyller kraven för ett tjänligt dricksvatten, enligt livsmedelsverkets föreskrifter. Om vattnet skulle visa avvikande analysresultat kommer vi att stänga kranarna och återöppna dem så snart som möjligt. Vi gör provtagning av källorna fyra gånger per år och uppdaterar analysresultaten löpande. (Se fliken Värdena på vårt dricksvatten).

Mer fakta om Råda källor

Jordlagren i åsen består av sand och grus som uppåt övergår i silt och ett tjockt lager lera. Största delen av grundvattnet i Råda ås uppkommer genom infiltration. Det innebär att vatten, i form av regn eller snö, långsamt rinner genom marken och sjunker neråt genom de olika jordlagren. När vattnet når berg, eller någon annan ogenomtränglig yta, magasineras vattnet genom att hålrummen i jordlagren fylls ut. Hur lång tid detta tar beror på hur markförhållandena är uppbyggda.

Runt Råda källor råder artesiska förhållande. Det innebär att nederbörden inte kan infiltreras genom det kraftiga lerlagret. Det höga trycket i det underjordiska vattenmagasinet gör att vattnet sprutar upp om man gör hål i lerlagret. Grundvattenmagasinet är att betrakta som slutet öster om åsen men inom själva åsområdet råder det öppna förhållanden. Det är detta som gör att vattnet ständigt fylls på trots att det råder artesiska förhållanden.

Inblandning av vatten från Råda källor ger en ökad vätekarbonathalt i vattnet, även kallat alkalinitet. Alkalinitet är ett mått på förmågan att motstå pH-förändringar. Dricksvatten med låg alkalinitet kan orsaka korrosionsangrepp i ledningsnätet, som i sin tur leder till omfattande- och dyra ledningsarbeten. Om inte vatten från Råda källor skulle blandas in i dricksvattenproduktionen, skulle kemikaliedosering i form av kalk behöva tillsättas dricksvattnet.

Våra vattenverk

Lockörns vattenverk

Lockörns vattenverk försörjer följande områden med renvatten: Lidköping centralort, Filsbäck, Vinninga, Kristinedal, Saleby, Lovene, Mellby, Gillstad, Järpås, Örslösa, Tolsjö, Vara och Grästorp.

Lockörns vattenverk producerar idag cirka 3 900 000 m³ dricksvatten per år, per dag cirka 10 000 m³.Verket är dimensionerat för en maxkapacitet på 1 000 m³/h vilket motsvarar 8 760 000 m³ dricksvatten per år.

Läckö vattenverk

Läckö vattenverk ligger på Kållandsö och producerar idag cirka 30 800 m³ dricksvatten per år. Verket är dimensionerat för en maxkapacitet på 10 m³/h vilket motsvarar 87 600 m³ dricksvatten per år.

Kontroll av vattenkvalitet

Vattnet i Lidköpings kommun är av god kvalitet och uppfyller Livsmedelsverkets krav på ett tjänligt dricksvatten. Råvattnet kommer från Vänern och Råda ås. Ungefär 90 procent av råvattnet är ytvatten från Vänern, resterande 10 procent är grundvatten från Råda ås. Genom att blanda in vatten från Råda ås kan kemikalietillsatsen minskas vid Lockörns vattenverk. Rådavattnets egenskaper hjälper nämligen till att balansera de kemiska egenskaperna.

Vi övervakar kvalitén på dricksvattnet noggrant genom övervakning och mätningar i processen, samt provtagningar på utgående vatten från vattenverket och ute på ledningsnätet. Provtagningen regleras genom ett provtagningsprogram som fastställts av vattenverkets tillsynsmyndighet. Grunden för provtagningsprogrammet är baserat på livsmedelsverkets föreskrifter.

Proverna skickas till ett ackrediterat laboratorium för analys och analysresultaten följs upp kontinuerligt av personal på vattenverket. Tillsynsmyndigheten Miljö-Hälsa inspekterar vattenverken regelbundet och de vattenprover som verken tar i sin egenkontroll övervakas. Egenskaperna på utgående dricksvatten är mycket viktiga både för konsumenten och ledningsnätet.

Kontrollerna sker i flera steg:

• För att långsiktigt följa förändringar i vattenkvalitén sker provtagning på råvattnet som kommer från Vänern och Råda källor.
• Under reningsprocessen undersöks vattenkvalitén för att bevaka att reningen sker på bästa sätt. Denna kontroll sker inne i vattenverkets laboratorium, parametrar som pH, turbiditet och kloröverskott analyseras.
• Kvalitén på utgående dricksvattnen kontrolleras via regelbunden provtagning. Detta sker enligt Livsmedelsverkets föreskrifter.
• Vattenkvalitén undersöks även ute på ledningsnätet hos abonnenter och i vattentornen.

Värdena på vårt dricksvatten

Här kan du läsa vilka värden, det vill säga vilken kvalitet, vårt vatten har. Värdena i tabellen är medelvärden för 2016.

Lockörns vattenverk

Parameter	Enhet	Råvatten	Råda ås	Dricksvatten utgående från vattenverket	Gränsvärden för tjänligt med anmärkning	Gränsvärden för otjänligt
		Vänern, medel	medel	medel		Dricksvatten hos användaren
Färg	mg/l	19	<5	<5	15 - Utgående dricksvatten 30 - Dricksvatten hos användaren	-
Turbiditet	FNU	5,2	1,7	0,05	0,5 - Utgående dricksvatten 1,5 - Dricksvatten hos användaren	-
Lukt		Ingen	Ingen	Ingen	Svag	Tydlig eller mycket stark*
Konduktivitet	mS/m	9,0	59	17	250	-
COD	mg/l	4,3	<1	1,6	4	-
pH		7,5	7,4	8,1	<7,5 >9,0	10,5
Hårdhet	odH	1,6	8,6	2,1	-
Järn	mg/l	0,2	<0,02	<0,02	0,100 - Utgående dricksvatten 0,200 - Dricksvatten hos användaren	-
Mangan	mg/l	<0,02	<0,02	0,07	0,05	0
Alkalinitet	mg/l	23	193	46	-	-
Ammonium	mg/l	<0,02	0,03	<0,02	0,5	-
Nitrit	mg/l	<0,004	<0,004	<0,004	Nitrit (utgående dricksvatten) 0,10	Nitrit (hos användaren) 0,5
Nitrat	mg/l	2,5	0,6	2,6	20	50
Fluorid	mg/l	0,13	0,9	0,16		1,5
Klorid	mg/l	6,0	71	17	100	-
Sulfat	mg/l	9,3	34	11	100	-
Aluminium	mg/l	0,38	<0,03	0,04	0,100	-
Kalcium	mg/l	8,6	41	11	100
Magnesium	mg/l	1,6	13	2,5	30	-
Natrium	mg/l	6,0	67	19	100	-

* Gränsvärdet ska tillämpas när en tydlig främmande lukt indikerar att vattnet är så förorenat att det inte ska användas som dricksvatten, eller när en mycket stark lukt gör vattnet uppenbart motbjudande.

Läckö vattenverk

Parameter	Enhet	Råvatten	Dricksvatten utgående från vattenverket	Gränsvärden för tjänligt med anmärkning	Gränsvärden för otjänligt
		Vänern, medel	medel		Dricksvatten hos användaren
Färg	mg/l	17	<5	15 - Utgående dricksvatten 30 - Dricksvatten hos användaren	-
Turbiditet	FNU	2,0	0,11	0,5 - Utgående dricksvatten 1,5 - Dricksvatten hos användaren	-
Lukt		Ingen	Ingen	Svag	Tydlig eller mycket stark*
Konduktivitet	mS/m	8,1	13,3	250	-
COD	mg/l	3,7	1,0	4	-
pH		7,4	8,0	<7,5 >9,0	10,5
Hårdhet	odH	1,3	1,3	-
Järn	mg/l	0,07	<0,02	0,100 - Utgående dricksvatten 0,200 - Dricksvatten hos användaren	-
Mangan	mg/l	<0,02	<0,02	0,05	0
Alkalinitet	mg/l	20	39	-	-
Ammonium	mg/l	<0,02	<0,02	0,5	-
Nitrit	mg/l	<0,004	<0,004	Nitrit (utgående dricksvatten) 0,10	Nitrit (hos användaren) 0,5
Nitrat	mg/l	1,3	1,4	20	50
Fluorid	mg/l	0,15	0,12		1,5
Klorid	mg/l	5,5	12	100	-
Sulfat	mg/l	8,4	8,5	100	-
Aluminium	mg/l	0,09	<0,03	0,100	-
Kalcium	mg/l	7,1	7,1	100
Magnesium	mg/l	1,4	1,4	30	-
Natrium	mg/l	5,7	14	100	-

Förklaringar till begreppen

Här förklarar vi de analysparametrar som används för att mäta vattenkvalitet.

Färg orsakas ofta av humusämnen (nedbrutna växtdelar) eller förekomst av järn.

Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet och kan utgöras av partiklar eller opalescens, det vill säga mycket små partiklar, som ger vattnet en viss ”mjölkighet”.

Lukt har ofta naturliga orsaker, som till exempel jord, mossa, lera, eller sjövatten. Järnförekomst kan ge upphov till lukt, som vid höga halter är direkt motbjudande. Ett vanligt problem är förekomst av svavelväte, vars lukt påminner om ruttna ägg. Svavelväte försvinner snabbt om vattnet luftas.

Konduktivitet är ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga och indirekt på vattnets halt av salter.

COD-Mn, kemisk syreförbrukning, är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen. Dessa ämnen kan påverka vattnets färg, lukt och smak.

pH-värdet anger hur surt eller basiskt vattnet är. Värden mellan 7.5 och 9 är bra ur korrosionssynpunkt.

Hårdhet anger summan av kalcium och magnesiumjoner. I Lidköping är vattnet mjukt och ligger runt 2-3 °dH (tyska hårdhetsgrader). Det innebär att man kan använda den lägsta doseringen tvättmedel vid disk och tvätt.

Järn är vanligt i grundvatten. Järn orsakar missfärgat vatten och kan leda till igensättningar samt skada textilier vid klädtvätt. Förekomst av järn medför normalt ingen hälsorisk.

Mangan finns liksom järn ofta naturligt i grundvatten. Det kan bilda utfällningar i ledningar och ge missfärgat (svart) vatten som kan förorsaka fläckar på textilier vid tvätt. Även om höga halter mangan inte kan leda till att ditt vatten blir otjänligt så anses manganhaltigt vatten vara farligt för spädbarn och ska inte användas för att bereda till exempel mjölkersättning. I Lidköping är manganhalten mycket låg.

Alkalinitet är ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med pH-värdet och hårdheten betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Ju högre alkalinitet desto större är vattnets förmåga att stå emot pH-förändringar.

Ammonium kan indikera påverkan från avlopp eller liknande. Det kan även vara naturligt associerat med höga järn- och humushalter.

Nitrit kan bero på påverkan från förorening men kan också bildas ur ammonium i ledningar och filter. Det finns även naturligt i brunnar med syrebrist i vattnet. Om halten är 0.50 milligram per liter (mg/l) eller mer är vattnet otjänligt. Det bör då inte användas till dryck eller livsmedelshantering på grund av risk för försämrad syreupptagning i blodet.
Nitrat tyder på påverkan från avlopp, gödsling och annan förorening. Om halten är 50 mg/l eller mer är vattnet otjänligt. Vattnet bör då inte ges till barn under ett års ålder, på grund av risk för försämrad syreupptagning i blodet.

Fluorid: Måttliga halter har positiv effekt på tandemaljen, högre halter kan ge fläckar på tandemaljen. Vid 1,5 mg/l bedöms vattnet som otjänligt, detta beror på att det finns risk för fluoridinlagring i benvävnaden, så kallad osteofluoros.

Klorid: För att avdöda eventuella bakterier i vattnet tillsätts klor i låg dos på vattenverken. Mängden klor är högre i vattnet närmast vattenverken och sjunker efterhand längre ut på ledningsnätet. Klordoseringen beror även på råvattenkvaliteten.

Sulfat kan påskynda korrosionsangrepp. Halter över 250 mg/l kan ge smak och verka irriterande på mag-tarmkanalen.

Aluminium: I vattenverket tillsätts fällningskemikalie för att påskynda avskiljning av partiklar. Fällningskemikalien innehåller en aluminiumförening. Aluminiumet och partiklarna hamnar så småningom i det slam som skrapas bort från botten av bassängerna i vattenverken. Aluminiumhalten i det färdiga dricksvattnet är lägre än i det inkommande råvattnet.

Kalcium bildar tillsammans med magnesium vattnets hårdhet. Höga halter av kalcium ger en ökad hårdhet på vattnet samt orsaka utfällningar till exempel pannsten.

Magnesium: Bildar tillsammans med kalcium vattnets hårdhet. Höga halter av magnesium ger en ökad hårdhet på vattnet samt orsaka utfällningar. Halter över gränsvärdet kan innebära risk för smakförändringar.

Natrium: Höga halter kan indikera påverkan från relikt saltvatten (bildat under istiden) eller havsvatten. Halter över 200 mg/l kan ge smakförändringar.

Att dricksvattnet är fritt från skadliga mikroorganismer säkerställs via mikrobiologisk analys.

Lagar och regler som styr oss

Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), även kallad vattentjänstlagen, reglerar bland annat kommunens skyldighet att anordna vatten och avlopp samt fastighetsägarens rätt att använda den allmänna va-anläggningen. Vattentjänstlagen är den lag som gäller för alla kommunala huvudmän för vattentjänster.

ABVA – Allmänna bestämmelser för brukande av Lidköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning samt information till fastighetsägare. Detta är det regelverk är antaget av kommunfullmäktige och innehåller bland annat regler om inkoppling och användande av den allmänna vatten och avloppsanläggningen.

SLVFS 2001:30 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten: För att säkerställa att dricksvattnet har bra kvalitet finns föreskrifter som dricksvattenproducenter och tillhandahållare måste följa. I föreskrifterna finns bland annat krav på dricksvattenberedningen och hur distributionsanläggningen ska underhållas och skötas, samt kvalitetskrav i form av gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket (utgående dricksvatten) och som senare tappas ur kranen hos konsumenterna.