Vattnets kretslopp

Stäng

Kontakta oss

Ring 0510-77 00 00, faxa 0510-77 03 40 eller e-posta till kommun@lidkoping.se.

Lidköpings kommun
Skaragatan 8
531 88 Lidköping vid Vänern

När vårt Kontaktcenter är stängt kan du nå Lidköpings kommun via något av våra journummer.

När vi använder vatten gör vi ett lån från naturen. Vattnet används och återförs i ett evigt kretslopp. Den mängd vatten som finns på jorden är den mängd som alltid kommer att finnas. Vi kan inte tillverka nytt vatten, bara återanvända det som finns.

Vattnets kretslopp

I Sverige har vi god tillgång till vatten. För oss är inte mängden vatten problemet, det är vad som hamnar i vattnet. Det är viktigt att du alltid tänker på vad du spolar och sköljer ner i avloppet eller släpper ut i dagvattnet. Föroreningar går vidare i kretsloppet och påverkar miljön och vår framtida vattenkvalitet, eftersom allt inte går att rena bort.

Vänern – vår största dricksvattenkälla

För oss som bor i Lidköpings kommun är Vänern vår största källa till dricksvatten. Vatten-Avlopp på Lidköpings kommun ansvarar för kommunens vatten- och avloppsreningsverk. Vi arbetar med olika reningstekniker som efterliknar och skyndar på vattnets kretslopp. Det är nödvändigt för att alla i kommunen ska ha tillgång till ett rent friskt vatten men även för att växt- och djurlivet i Vänern ska må bra och vara bestående.

Du kan påverka

Men ansvaret för bra vattenkvalitet ligger inte enbart på kommunen, utan det börjar redan i ditt hem, på din arbetsplats och på gatan. Det du spolar ner i avloppet idag påverkar kvalitén på det vatten som kommer tillbaka i kranen och i vattenglaset. Läs om vad du ska tänka på när du använder vatten i din vardag.

Följ vattnets kretslopp under flikarna nedan, och se illustrationen ovan.

1. Avdunstning

När vattenånga stiger upp i atmosfären kyls den av och bildar små vattendroppar, avdunstning. När vattendropparna blivit större blir de nederbörd i form av regn eller snö.

2. Dagvatten

När det regnar eller snöar rinner och smälter vatten på markytan. Denna typ av vatten kallas dagvatten. Inne i staden finns mycket hårda ytor, som gator, parkeringar och hustak. De hårda ytorna gör att vattnet inte tränger ner i marken utan stannar på ytan och rinner vidare till dagvattenbrunnar, som via ledningar leder dagvattnet ut i sjöar och vattendrag. En del dagvatten går till avloppsnätet via kombinerade ledningssystem eller via inläckage och felkopplade ledningar.

3. Grundvatten

Om vattnet tränger ner i marken letar det sig vidare till sjöar och vattendrag, eller tar sig ner genom jordlager och bergssprickor för att slutligen bilda grundvatten. På sin väg genom jordlagren sker en naturlig rening av vattnet som liknar den rening som sker på vattenverket. Dricksvattnet i Lidköping är en blandning av ytvatten från Vänern och grundvatten från Råda ås.

4. Vattenverk

Genom en vattenledning från Vänern pumpas vatten in till vattenverket för att renas och uppnå dricksvattenkvalitet. I processen tillsätts även grundvatten från Råda källor. I vattenverket renas vattnet från partiklar och mikroorganismer, och vattnets egenskaper balanseras för att nå önskad kvalitet.

5. Vattenreservoarer

När vattnet har genomgått reningsprocessen går det ut via vattenledningsnätet till oss konsumenter. På ledningsnätet finns även vattenreservoarer, som hjälper till att utjämna skillnader mellan producerad mängd vatten och förbrukning. Reservoarerna fylls i allmänhet på nattetid då vattenförbrukningen är låg. Vattnet som fylls på används istället dagtid då förbrukningen är högre. Ett vattentorn eller en reservoar som ligger på en hög punkt kallas högreservoar, och används för att reglera trycket i vattenledningsnätet.

6. Vattenledningsnätet

Vattenledningsnätet distribuerar dricksvatten till fastigheter inom verksamhetsområden i hela kommunen. Kommunalt vatten levereras även ut till VA-föreningar. En VA-förening har ett eget ledningsnät som är kopplat till det kommunala ledningsnätet i en så kallad anslutningspunkt.

7. Avloppsreningsverk

En stor del av dricksvattnet hamnar till slut i avloppet via till exempel toaletter och golvbrunnar. Avloppsvatten rinner ut i avloppsledningsnätet som är kopplat till avloppsreningsverket. På reningsverket genomgår vattnet en reningsprocess i flera steg. Processen är till för att reducera organiskt material, kväve och fosfor. När vattnet har genomgått hela reningsprocessen går det via en utloppsledning ut i Lidan och Vänern.

Läs om hur rening av avloppsvatten går till.

Vad menas med begreppen?

Råvatten

Det vatten som vattenverken använder för att producera dricksvatten, det kan vara ytvatten eller grundvatten.

Ytvatten

Ytvatten är det vatten som finns i sjöar, vattendrag, hav och våtmarker. I Sverige finns det gott om ytvatten som kan användas för produktion av dricksvatten.

Grundvatten

Grundvatten är en vattenkälla som finns under marken. Grundvatten bildas när vatten sakta rinner ner genom marken och slutligen når en ogenomtränglig yta där det magasineras. Grundvatten är oftast av god kvalitet och färdigt att dricka direkt när det pumpas upp ur marken. Naturen har på egen hand rengjort vattnet eftersom vattnet filtreras när det rinner genom de olika marklagren. Det varierar hur lång tid det tar från det att vattnet når markytan tills det har nått grundvattnet – det kan ta några veckor men det kan även ta flera tusen år.

Dricksvatten

Det vatten du får i kranen och som används som dricksvatten och till mycket annat.

Dagvatten

Dagvatten är regn- och smältvatten som tillfälligt avrinner på markytan eller hårda ytor som exempelvis gator, tak och parkeringsplatser. I tätorter med många tak, stora asfalterade ytor och stensatt mark kan det bli stora mängder dagvatten då det regnar eller när snö smälter.

Spillvatten

Spillvatten är avloppsvatten från hushåll, skolor, arbetsplatser, handel och service, det vill säga allt som spolas ner i toalett eller avlopp.

Avloppsvatten

Allt använt, smutsigt vatten som når våra reningsverk via avloppledningsnätet. Avloppsvatten är en blandning av spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Idag arbetar många kommuner aktivt med att separera dag- och dräneringsvatten från spillvattnet. En separering innebär ett mer stabilt flöde till reningsverken vilket resulterar i färre driftstörningar och jämnare drift.

Vi förbrukar vatten via bland annat matlagning och hygien. I snitt använder varje person 180 liter vatten per dag. Mycket av vattnet vi använder går vidare till avloppet, och via ledningar och pumpstationer förs det till avloppsreningsverket för att genomgå rening i flera steg. Slutligen släpps vattnet ut i Lidan som blandas upp med vattnet i Vänern.

När vattenånga stiger upp i atmosfären kyls den av och bildar små vattendroppar, avdunstning. När vattendropparna blivit större blir de nederbörd i form av regn eller snö.