Kulturhistorisk bebyggelse och platser

Stäng

Kontakta oss

Ring 0510-77 00 00, faxa 0510-77 03 40 eller e-posta till kommun@lidkoping.se.

Lidköpings kommun
Skaragatan 8
531 88 Lidköping vid Vänern

När vårt Kontaktcenter är stängt kan du nå Lidköpings kommun via något av våra journummer.

Kulturhistoriska platser och byggander i lidköping

Kulturhistorisk bebyggelse och platser i Lidköpings centrum

Lidköpings stadskärna var ursprungligen två städer med handel, hantverk och sjöfart som dominerande näring. Gamla staden öster om Lidan är av medeltida ursprung och fick stadsprivilegier 1446. Greve Magnus Gabriel De la Gardie grundade Nya staden på Lidans västra sida 1672 (stadsprivilegier 1670). Nya staden planlades av greven själv i ett rutnätsmönster med raka gator och rektangulära kvarter. Nästan hela Gamla staden brann ner 1849 och byggdes upp igen i rutnätsmönster.

Kulturhistoriska byggnader och platser i Lidköpings centrum

1. Kvarteret Städet, industrihistoria

1 A. Rohdinhuset uppkallat efter grundaren Adolf Fredrik Rohdin, Lidköpings Mekaniska Verkstad (LMV) beläget i hörnet Västra hamnen – Fabriksgatan, är den äldsta kvarvarande byggnaden i området, har välbevarad exteriör.

1 B. AB Lidköpings Porslinsfabriks (ALP) byggnad vid Fabriksgatan uppförd omkring 1911-1912. Byggd i kalksandstegel från fabriken vid Svalnäs i Söne.

2. Nya stadens torg, 1600-talets rutnätsstad

2 A. På det ovanligt stora torget bedrivs torghandel onsdagar och lördagar. Sin nuvarande utformning, som inspirerats av barockens ideal med formklippt trädhäck, symmetriska planteringar och rutad markbeläggning fick torget åren 1962-63, utformat av stadsarkitekt Bengt Kocken. Biltrafiken förlades till torgets ytterkanter och ytan innanför trädhäcken blev bilfri.

2 B. Gamla Rådhuset (1673-1884) byggnadsminne och signum för staden. Ursprungligen var byggnaden ett lusthus för Magnus Gabriel De la Gardie på Kållandsö. Här fanns förutom rådstugan, även rådhusrätten inrymd. Därför står fru Justitia i toppen på tornspiran. Vid en brand 1960 förstördes allt utom bottenvåningen men återuppbyggdes året därpå.

2 C. Särnmarkska pumpen. Konstverk av Rörstrands konstnärlige ledare Gunnar Nylund till minne av när Lidköpingsborna fick rent vatten att dricka vilket stoppade kolerans härjningar i staden. På platsen låg tidigare stadens brunnshus med vattenledning från Råda ås som tillkom 1856 efter en donation av handelsman A P Särnmark.

3. Kvarteret Ottar, handelsgård, byggnadsminne.

Schougska gården, efter köpman J P Schoug. En handelsgård byggd perioden 1790 – ca 1830 med bostadshus vänt mot torget samt bodar och magasin uppförda i knuttimmer och skiftesverk. Portlider, loftgångshus och stenkällare framhäver den ålderdomliga karaktären.

4. Kvarteret Odin, Grevhuset, byggnadsminne

Grevhusets bottenvåning är uppfört som det första privathuset i Nya staden, åt greve M G De la Gardie, 1674. I källarbyggnaden utmed Mellbygatan är sedan ett flertal år silversmedjan Silverknappen (Theresia Hvorslev) inrymd.

5. Kvarteret  Njord, Garströms hörna

I byggnaden från 1886 finns Garströms konditori. Ett fint exempel på panelarkitektur med rikt dekorerade fasader och torn. Konditoriet grundades redan 1857 och bedrev då konditoriverksamheten i en äldre byggnad på samma plats som brann ned 1884.

6. Gamla vattentornet och vattenverket

6 A. Gamla vattentornet från 1902 är utformat som en borg och ritat av arkitekt Ernst Torulf. Fasaden består av huggen grå kalksten med mönster i röd och grå sten.

6 B. Vattenverkshuset ritades av arkitekt Ernst Torulf 1902 som en miniatyrborg i rött tegel. 1923 blev huset brandstation. Idag är Missionskyrkan verksam i huset.

7. Stadsträdgården

En sammanhållen miljö med institutionsbebyggelse i trä i samklang med omgivande park från 1800-talets senare del. Ursprungligen var här kålgårdar och åkermark för borgarna i Nya staden. Apotekare Kylander donerade medel och mark för att bygga folkskolan (Kylanderskolan) och lärarbostaden 1868. Samtidigt anlades en promenadpark som kom att innehålla kägelbana, schweitzeri (restaurang) och en surbrunn för brunnsdrickning, dessa finns dock inte kvar. Annexet (småskolan) i parkens norra del som nu är idrottsmuseum byggdes 1885.

8. Lidköpings lasarett

De första sjukhusbyggnaderna var av trä och invigdes 1867 efter en donation av Apotekare Kylander. Med tiden blev sjukhuset för litet och 1892 invigdes den ståtliga röda tegelbyggnaden som ligger vid Lidan. Byggnaden har stildrag av nyrenässans och fasader med rika utsmyckningar av kontrasterande gult tegel. Fler byggnader har tillkommit successivt från 1920 och framåt.

9 Kvarteret Hämplingen

Wennerbergsgården. Lidköpings prästgård som var skalden, tonsättaren, politikern m.m. Gunnar Wennerbergs (f. 1817- d. 1901) barndomshem. Huset klarade sig från branden 1849, som en av få byggnader i Gamla staden. Husets äldsta delar är från ca 1750 och nuvarande volym från omkring år 1800.

10. Gamla stadens torg och Lidbeckska huset

10 A. Gamla stadens torg delas mitt itu av Skaragatan. Efter branden 1849 gjordes gatunätet om till rutnät men torget behöll sin tidigare plats. Under andra halvan av 1800-talet var torget stensatt och fritt från vegetation men gjordes 1917 om till park. Bebyggelsen runt torget tillkom från 1857 (Hotell Lidköping/Stadshotellet) och till sekelskiftet 1900.

10 B. Lidbeckska huset söder om torget inrymmer bl.a. kommunfullmäktigesalen. Huset byggdes perioden 1850-63 som ett borgarhus. Stilen är klassicistisk med rikt utformade fasader. Huset donerades till staden av Anna Elisabeth Lidbeck 1878 och blev stadens nya rådhus.

11. Limtorget

Små och ålderdomliga trähusbyggnader i form av enkelstugor eller parstugor som låg strax utanför stadsgränsen i vägskälet mellan medeltida vägsträckningar av Skaravägen. Merparten av bebyggelsen tillkom i mitten och andra halvan av 1800 talet. Ett av husen (Slottet) tros vara en tullstuga med en bottenvåning uppförd någon gång mellan år 1690 och 1744. Kvarteret klarade sig från branden 1849. Man kan fortfarande se en rest av det gamla medeltida gatunätets sträckning. Den öppna platsen i området har fått namnet Limtorget på grund av att man där handlade med kalksten. Limsten är ett äldre namn för kalksten.