Djurhållning

Målet med våra akvarier är att öka förståelsen och kunskapen för Vänerns fantastiska naturmiljöer. Genom akvarierna bidrar vi till ett större intresse, främst för djurlivet, i och kring Nordens största sjö.

Som museum har vi en viktig uppgift - att folkbilda. Vi är en plats dit du kan komma och lära dig mer. Akvarier skapar en unik möjlighet att visa upp livet under ytan, en miljö som annars är svår att ta del av. Många har kanske sett en abborre eller en mört, men det finns så mycket mer! I Vänern finns ett 30-tal fiskarter, arter som alla har sin egen unika roll i sjöns ekosystem. Akvarieverksamheten vid vårt museum ger dig en unik möjlighet att skapa en relation till djurarter som annars är dolda under ytan.

Vänermuseet arbetar året om med pedagogiska program där barn, unga och även vuxna får möjlighet att upptäcka och lära sig mer om livet under ytan. Hos oss är akvarierna är ett viktigt redskap som kan representera många olika ämnen så som invasiva främmande arter, biologisk mångfald och hotade arter.

Akvarierna på Vänermuseet är en djurpark som godkänts av Länsstyrelsen. Vi arbetar kontinuerligt för att hålla en hög standard i vår djurhållning. Detta innebär att vi ser till att ge djuren tillräckligt med utrymme, att vi anpassar akvariemiljöerna efter djurens beteenden och att vi ger den mat och vård respektive art behöver. Vi ser även till att personalen som sköter om djuren har rätt utbildning och erfarenhet. Vår djurhållning syftar till att djuren som lever i våra akvarier skall må bra och att varje individ skall leva ett så naturligt liv som möjligt.

Det finns flera lagar som vi måste följa som djurpark. Några av dessa är djurskyddslagen, djurskyddsförordningen, artskyddsförordningen och föreskrifter om djurhållning i djurparker. Du kan läsa mer på Jordbruksverkets hemsida.

Vissa fiskarter trivs bäst när de har många andra fiskar runt sig; som exempelvis siklöja, mört och sarv. Andra fiskar, som exempelvis gädda och ål, lever huvuddelen av sina liv ensamma. På samma sätt varierar storleken på olika arters revir, vissa arter har stort revir och andra har små. Olika arter har olika behov för att må bra. När ett akvarium planeras så beror utformningen av vilka arter som ska leva tillsammans. Samtidigt tar vi i beaktning hur deras naturliga livsmiljöer ser ut. Vi observerar hur djuren mår, och flyttar på dem ifall de inte trivs.

Vänermuseet följer de regler och lagar som finns för offentlig förevisning av djur (L108), både i våra publika utrymmen och i karantänsrummet som inte visas publikt. Föreskrifterna är framtagna av Jordbruksverket och gäller exempelvis storlek, utformning och inredning av akvariemiljön. Alla våra djurutrymmen är godkända av Länsstyrelsen och anläggningsveterinär.

Fiskarna i detta akvarium trivs med att ha många andra fiskar runt sig.

Vi observerar dagligen djurens dagsform. Tecken på att våra djur mår bra är att de exempelvis förökar sig, hävdar revir, äter med god aptit och växer som de ska. Här krävs god artkunskap för att förstå när ett djur är sjukt och inte mår bra. Det som är tecken på sjukdom hos en art kan vara naturligt hos en annan.

De djur som lever hos oss erbjuds olika föda beroende på deras preferenser och vad de äter i de vilda. Akvariepersonalen varierar födan för att optimera våra djurs hälsa samtidigt som vi tillmötesgår deras preferens.

Vänermuseets djur erbjuds en varierad kost; så som upptinade räkor, musslor, djurplankton, mygglarver, majs, ärtor eller fiskpellets. I våra akvarier lever även djur som har fisk i sin diet, därför lägger vi ibland till upptinad småfisk för att gynna deras naturliga beteende. När vi handlar foder gör vi det av företag som följer Lidköping kommuns riktlinjer och krav. Vänermuseet väljer att köpa in ekologiska varor i den utsträckning det finns att få tag på. Hel fisk som användas i utfodring köps, om möjligt, in via lokala yrkesfiskare i Vänern eller fiskas upp av Vänermuseets egen personal.

Så här kan maten se ut till några av våra fiskar.

I den dagliga skötseln ingår det att se till att alla invånare i akvarierna mår bra. Ett sjukt djur flyttas alltid från akvarierna till vårt karantänutrymme för att bättre kunna hållas under uppsikt. Vi bedömer vilka behov djuret har och ger behandling utifrån detta. Det kan handla om medicinering, sår som blivit infekterade, eller stödmatning. Vänermuseet har en anläggningsveterinär som gör regelbundna besök hos oss för att överse vår djurhållning samt se till djur som eventuellt blivit sjuka.

Om vi eller anläggningsveterinären gör bedömningen att ett djur behöver avlivas sker detta i enlighet med Jordbruksverkets regler. Djur med okänd dödsorsak obduceras alltid. Djur med känd dödsorsak obducerad vid behov.

På bilden syns en hudparasit som levde på en fisk, sett under mikroskop.

Att kunna föröka sig är en viktig och naturlig del i alla djurs liv. Driften att föröka sig är stark, och djur som inte får möjlighet att göra det kan utsättas för stor och farlig stress. Att arter förökar sig hos oss är ett gott tecken på att de trivs och får det de behöver - därför är vi mycket glada när det händer!

I första hand behåller vi de ungar som föds i akvarierna. På så sätt kan vi hålla egna populationer av arter utan att behöva köpa in nya.

Större chans att överleva i djurpark

Många arter har som strategi att lägga mängder av ägg. Detta för att öka chansen att åtminstone några yngel/larver överlever till vuxen ålder. Rovdjur, sjukdomar och andra faror är färre i akvarier än i naturen. Tillgången på mat är också större och generellt mer regelbunden. Det gör att överlevnadsgraden för yngel/larver är mycket högre på djurparker än i det vilda. Resultatet är att vi ibland får fler djur än vi har plats för. När det händer, läggs djuren ut som bortskänkes eller bytes till andra sötvattensakvarier/djurparker. Ett samarbete som även ger vårt akvarium möjlighet till påfyllnad av arter från andra akvarier/djurparker. Utbyte av djur sker alltid i enlighet med lagstiftning samt vårt vattenbrukstillstånd.

Här syns en juvenil bäckröding som kläckts och växt upp hos oss på Vänermuseet.

Bevarande- och avelsprogram

Just nu är Vänermuseet en del av Sportfiskarnas bevarandeprojekt Störens återkomst. Samarbetet innebär att vi är fodervärdar till ett antal atlantstörar som i framtiden kommer släppas ut i Göta älv. Syftet med projektet är att återetablera atlantstör med Göta och Nordre älv som huvudområde. Arten försvann i början av nittonhundratalet huvudsakligen på grund av överfiske.

Atlantstör som bor på Vänermuseet innan den ska släppas ut i Göta älv.

Avlivning

Djurens rätt att utöva sina naturliga parningsbeteenden väger tungt. Som uttryckts tidigare kan individer bli extremt stressade av att inte få, som i fallet med fiskar, leka. Det gör att vi i sällsynta fall får för många av en viss art i våra akvarier. Efter omfördelning mellan våra egna akvarier, och omplacering till andra akvarier så kan avlivning av individer vara aktuellt. Avlivning av yngel/larver sker som absolut sista åtgärd och sker i enlighet med Jordbruksverkets regler.
Avlivning av vuxna djur – se avsnittet om sjukdom.

Akvarierna på Vänermuseet är bemannade 365 dagar om året. Det är tre kvalificerade personer ur personalen på Vänermuseet som tillsammans har hand om den dagliga skötseln och tillsynen av djuren i akvariet. Vi har också löpande kontakt med en anläggningsveterinär som kan bistå personalen vid sjukdom eller andra frågor.

Djuren som bor på Vänermuseet har flera olika ursprung. Nedan ses en lista på olika sätt vi får tillgång till djur:

Djur vi själva fångar in

Precis utanför Vänermuseet ligger Vänern och eftersom museets akvarieutställning handlar om att visa de arter som lever där är det enklaste och mest hållbara sättet att vi själva fångar fisken. Vi använder oss mest av håvning och ibland av burar för att fånga fisk eller andra arter, vilket oftast sker under senvåren och sensommaren.

Det har även förekommit att vi tagit in fiskar som hittats på platser där de inte ska vara, exempelvis i brunnar.

Rudorna på bilden har museets personal själva håvat upp.

Djur från andra djurparker

Vi håller kontinuerlig kontakt med andra akvarier i Sverige och i Norden. Därav händer det att vi får ett utbyte av djur mellan Vänermuseet och andra akvarier/djurparker.

Djur som föds på museet

I första hand vill vi att djuren vi har hos oss ska vara födda här, vi blir därför mycket glada när det händer. Då slipper vi både inköpskostnader och transporter, och djuren är redan från början vana vid miljön i våra akvarium.

Djur från yrkesfiskare

En del av våra djur är vildfångade av yrkesfiskare i Vänern, Lidköpings kommun, med ryssjor eller med burar. Dessa är skonsamma redskap där man kan ta upp en stor mängd fisk och selektera ut vilka som ska behållas, för att sedan släppa ut resterande fiskar levande i sjön igen.

Djur från djurgrossister

Vi kan även köpa in djur från djurgrossister i Sverige.

Minst en tredjedel av alla djur- och växtarter på jorden står inför en stor risk att utrotas inom detta århundrade, främst på grund av människans överexploatering av jordens resurser. Det ökade hotet mot såväl djur som deras naturliga livsmiljöer gör djurparkernas arbete viktigare än någonsin.

Syftet med akvarierna på Vänermuseet är att bidra till större kunskap och engagemang för våra svenska sötvattensfiskar och deras livsmiljöer. Vi vill också förmedla vad som hotar arternas existens och livsmiljöer, och på vilket sätt Vänerns välmående påverkar människan. Akvarierna skapar en plats där vi pedagoger lätt kan visa på, och berätta om, specifika arter. Men de är även en oslagbar arena för samtal om miljögifter, nedskräpning, biologisk mångfald, förstöring av livsmiljöer, invasiva främmande arter och hotade arter.

Undrar du något mer om djurhållningen på Vänermuseet så kontakta oss gärna!

Läs mer om djurskyddet i Sverige hos Jordbruksverket (länk till Jordbruksverket Länk till annan webbplats.).

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för ditt svar!

Hur nöjd är du med sidans innehåll?



Hur nöjd är du med sidans innehåll?

Din kommentar blir en allmän handling och kan komma att läsas av andra. Undvik att skicka in känsliga personuppgifter. Vi hanterar alla eventuella personuppgifter enligt GDPR.

Observera att vi inte besvarar frågor om kommunens verksamheter denna väg. Här tar vi endast emot synpunkter på aktuell webbsida du besöker. Frågor om våra verksamheter hänvisas till vår e-tjänst Tyck till om kommunen.

Tack för ditt svar!

Hur nöjd är du med sidans innehåll?






Kan du utveckla ditt svar lite mer?

Vi vill gärna att du förklarar vad du saknar eller vad som inte stämmer för att vi skall kunna blir bättre på att ge dig korrekt information. Din kommentar blir en allmän handling och kan komma att läsas av andra. Undvik att skicka in känsliga personuppgifter. Vi hanterar alla eventuella personuppgifter enligt GDPR.

Observera att vi inte besvarar frågor om kommunens verksamheter denna väg. Här tar vi endast emot synpunkter på aktuell webbsida du besöker. Frågor om våra verksamheter hänvisas till vår e-tjänst Tyck till om kommunen.

Får vi kontakta dig (frivilligt)?

Skriv in den e-postadress vi kan nå dig på. Vi kontaktar dig enbart om vi behöver ställa kompletterande frågor rörande din feedback ovan.

Har du synpunkter på service och tjänster?

Läs om hur du lämnar synpunkter på kommunens service och tjänster.

Informationen skickas...

Tack för att du hjälper oss att göra kommunens webbplats bättre!

Publicerad:

Senast uppdaterad:

Sidansvarig: bildning@lidkoping.se