Under 2019-2020 deltog vi i en studie om förekomst av organiska miljöföroreningar i svenska ytvatten där Sveriges tre största sjöar, tillrinnande vattendrag och utlopp undersöktes. Vi tog ut prover vid fyra tillfällen, ett per kvartal, av in- och utgående vatten till avloppsreningsverken i Lidköping och Spiken samt till vattenverket i Lockörn. Vänerns vattenvårdsförbund har ombesörjt provtagningen i Vänern.

Att analysera läkemedelsrester och andra organiska föroreningar i avloppsvatten är en relativt ung vetenskap och det finns få standardiserade och ackrediterade mätmetoder. Det är också svårt att analysera orenat avloppsvatten på grund av att det innehåller mycket partiklar. Resultaten får därför hanteras med en viss försiktighet. Mätosäkerheten är också förhållandevis stor.

Vilka läkemedel är mest förekommande i avloppsvattnet?

Genomsnittshalterna av uppmätta halter i in- och utgående vatten vid avloppsreningsverket har multiplicerats med den renade mängden vatten under 2020 och på så sätt har vi gjort en uppskattning av mängderna in till verket samt utgående från verket. I figur 1 presenteras ett urval av de mest förekommande läkemedlen.

Av diagrammet framgår att paracetamol (smärtstillande finns t.ex. i Alvedon), salicylsyra (antiinflammatoriskt) samt metformin (diabetesmedicin) återfinns i relativt stora mängder 40-80 kg per år i inkommande vatten. Substanserna reduceras avsevärt i avloppsreningsverket och halterna i utgående vatten är låga. De övriga redovisade läkemedelen – ranitidine (magsår/sura uppstötningar), tramadol (smärtstillande), fexofenadine (antihistamin), atenolol och metoprolol (betablockerare/blodtryck), biclutamide (cancerläkemedel), furosemide (urindrivande), losartan och valsartan (blodtrycksreglerade), codeine (smärtstillande morfinderivat), diclofenac (antiinflammatoriskt) samt desvenlafaxine (antidepressivt, nedbrytningsprodukt), carbamezepine och lamotrigine (antiepileptiskt) – bryts inte ner i avloppsreningsverket på motsvarande sätt och riskerar därför att orsaka problem i vattenmiljön. Det ska också uppmärksammas att normaldosen för de olika verksamma substanserna läkemedlen varierar kraftigt. Till exempel innehåller en tablett Alvedon 500 mg paracetamol medan flera av de andra läkemedlen kan ha en rekommenderad dygnsdos mellan 50-100 mg.

Vilka läkemedel hittar vi i Vänerns vatten?

De mest påträffade ämnena i Vänern har ett utbrett användande och förekommer i höga halter från utgående avloppsvatten. Metoprolol (beta-blockerare), karbamazepin (antiepileptika), lamotrigin (antiepileptika), fexofenadin (antihistamin), desvenlafaxin (antidepressiv) var de ämnen som detekterades i alla sjöprover i Vänern.

I råvattenproven från Kinneviken till Lockörns vattenverk detekterades förutom ovan nämnda parametrar även tramadol vid samtliga fyra provtillfällen samt diclofenac vid ett av provtillfällena.

Finns det PFAS i avloppsvattnet och i Vänern?

PFAS är ett samlingsnamn för cirka 5000 industriellt framställda kemikalier. De används i ett stort antal produkter som till exempel i brandskum och impregneringsmedel. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa är giftiga. Inom industrin används de vid ytbehandling av livsmedelsförpackningar och vid tillverkning av fluorpolymerer som bland annat används i vattenavvisande kläder och i stekpannor och kastruller. I takt med utvecklingen av bättre analysmetoder för PFAS ämnen, har dess vida spridning i miljön och till människan blivit alltmer uppmärksammad. De perfluorerade ämnen som hittills nämnts mest är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra). Båda har identifierats som farliga för både hälsa och miljö (Naturvårdsverketwebb 2020).

I studien har 14 olika PFAS-varianter analyserats vid fyra olika tillfällen, se figur 2. Av figuren framgår att det i genomsnitt är ungefär lika mycket PFAS inkommande som utgående vatten, ca 250-300 ng/l i genomsnitt av de fyra mätningarna. Någon reduktion sker inte i avloppsreningsverket. Det kan inte uteslutas att en viss nedbrytning till andra PFAS sker i verket. Då endast ett fåtal av alla förekommande PFAS-varianter mäts kan det därför få den effekten att den uppmätta halten i utgående vatten är högre än i ingående vatten. Mätosäkerheten är hög. I jämförelse med övriga avloppsreningsverk som ingått i studien torde halterna ligga något över medeltalet i studien (materialet medger inte noggrannare analys)

PFAS-ämnena är svårnedbrytbara och återfinns i Vänern. I figur 3 redovisas de uppmätta halterna i Vänern. Observera skalskillnaden på y-axeln.

Vilka andra ämnen är intressanta att kontrollera?

Förutom läkemedel och PFAS har även ett antal industrikemikalier, hudvårdsprodukter (laurilsulfat m.fl.) stimulantia (koffein och nikotin) sötningsmedel (sucralose), persiticider (DEET, BAM), parabener (metylparaben, polyparaben) samt fem olika hormoner analyserats. Hormonerna kunde inte av tekniska skäl analyseras i avloppsvatten utan endast i Vänerns vatten.

Det finns en parameter som sticker ut i jämförelse med andra avloppsreningsverk som deltog i studien och det är förekomsten av 4-metyl-1H-bensotriazol (en. tolyltriazole) där halterna är mer än 300 % högre i inkommande vatten än för genomsnittet i undersökningen. Tolytriazole används som bl.a. som korrosionsinhibitor och avisningsmedel inom industrin. Vidare finns den kylarvätskor och rostskyddsmedel. Ämnet är klassificerat som giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter (CLP H302, H411). Vi kommer att intensifiera uppströmsarbetet för att försöka lokalisera källan till denna. Tolytriazole återfinns i ca hälften av proverna i Vänern samt vid två av de fyra provtagningstillfällena vid råvattenintaget till Lockörn i låga halter.

Det är även värt att notera att bekämpningsmedlet BAM återfinns i avloppsvattnet, ca 19 kg i inkommande vatten. BAM (2,6-Diklorbensamid), är en nedbrytningsprodukt av det kemiska växtskyddsmedlet Diklobenil, som tidigare användes mot ogräs utanför jordbruket. Trots att försäljning av Diklobenil förbjöds för trettio år sedan finns det fortfarande kvar i mark och vatten.

Vad gör vi nu?

Vi kommer att fortsätta med att följa trenderna av läkemedel och andra organiska ämnen i avloppsvattnet samt utöka uppströmsarbetet för att finna ev. punktkällor som kan åtgärdas. Vid det planerade nya avloppsreningsverket, Ängens avloppsreningsverk, planeras det för att införas läkemedelsrening.

Vill du läsa mer?

Här är en länk till SLUs rapport.

Publikationer Förekomst av organiska miljöföroreningar i svenska ytvatten – LIFE IP Rich Waters Länk till annan webbplats.