I konventionella avloppsreningsverk, som till exempel i Lidköpings nuvarande reningsverk, renas fosforn bort genom fällning med kemikalier. I Ängens ARV planeras det för att fosforn huvudsakligen ska tas bort genom biologisk rening vilket minskar användningen av kemikalier.

Så här fungerar biologisk rening:

• I det biologiska reningssteget binds fosforn i form av fosfat i biomassa hos bakterier och avskiljs på så vis från avloppsvattnet. Denna reningsmetod kallas Bio-P. En viss typ av bakterier (bio-P-bakterier) kan ta upp och lagra näringsrikt organiskt material i utbyte mot fosfat i en syrefri miljö.
• När bakterierna sedan förs till en syrerik miljö kan de bryta ner den upplagrade lättillgängliga näringen med hjälp av syre och ta upp mer fosfat än vad de lämnat ifrån sig. Genom att ta ut det bakterierika slammet, när bakterierna är ”fulla” med fosfat, uppnås biologisk fosforrening.

Utvinning av biogas

Det fosfatrika bioslammet avskiljs med sedimentering och förs till rötkammare tillsammans med slam från försedimenteringen för att utvinna biogas. Den energirika biogasen kommer att användas för uppvärmning och eltillverkning på anläggningen

Slammet förs till en Elovac, en vacuumsatt tank för att maximera utvinningen av biogas. I Elovacen tillsätts magnesiumklorid för att få fosfaten i slammet att bilda struvit. Genom detta sätt binds fosforn i slammet och spontant fosfatsläpp senare i processen som kan återföras och belasta processen undviks. Detta maximerar även fosforinnehållet i slammet.

Slamhantering utreds

Tungmetallerna, till exempel kadmium, finns kvar i restslammet. Kvoten mellan kadmium och fosfor, det vill säga mängden kadmium per kilogram fosfor, blir därför högre vilket gör att restslammet blir svårare att använda för gödsling av åkermark eller tillverkning av jord.

Projektmålen för Ängens ARV, som fastställdes av Lidköping miljö och tekniks styrelse i augusti 2025, säger att "Reningsverkets slamhantering ska sträva efter att fosfor återförs till jordbruksmark. Försiktighetsprincipen ska råda och slam ska inte spridas på åkermark. Uppströmsarbete ska alltid bedrivas. Slammet ska rötas för energiåtervinning och klimatneutralitet."

Vi följer utvecklingen och deltar även i ett projekt Testbädd Ellinge där slammet pyrolyseras, det vill säga en reningsprocess där slammet bryts ner under hög temperatur och i frånvaro av syre. Vidare utreds en eventuell förbränning av slammet i avfallsförbränningsanläggningar där en tänkbar utveckling är fosforutvinning ur askorna. Ytterligare alternativ är att kunna torka slammet vid Ängens ARV för att minska transportbehovet samt underlätta för en eventuell förbränning.

Inget av dessa behandlingssteg för slammet byggs inledningsvis. Däremot planeras ytor som möjliggör en framtida utveckling av slamhanteringen in redan från start på området för reningsverket.

I avloppsvatten från hushåll finns rester av mikroföroreningar som läkemedel, antibiotika och hormoner som människor har konsumerat. Reningsverk i dag har inte reningsprocesser som är anpassade för att ta bort dessa ämnen. De enskilda substanserna och i olika kombinationer påverkar ekosystem och djurliv negativt i sjöarna. På Ängens ARV kommer läkemedelsrening att finnas för att ta bort dessa mikroföroreningar.

Den teknik som har valts är filtrering genom granulärt aktivt kol, även kallat GAC-filtrering. Aktivt kol är ett behandlat material, ofta kokosnötskal, stenkol eller trä, som har väldigt stor inre yta dit ämnen adsorberas.

Så här fungerar filtrering med aktivt kol:

Avloppsvattnet passerar en bassäng som är fylld med kornformat aktivt kol, där mikroföroreningar adsorberas på kolets yta. Denna läkemedelsreningsprocess har stor avskiljningsgrad och låg energiförbrukning. En bonus är att den även avskiljer PFAS. Nackdelen är att kolet över tid kommer att mättas på föroreningar och då behöver bytas ut. Kolet, som är fullt med föroreningar, behöver i sin tur tas om hand. I dag skickas mättat kol till förbränning men på sikt kommer det gå att skicka det för rening vilket gör det möjligt att återbruka kolet.

Mikroplaster i avloppsvatten kommer främst från tvätt av kläder. De flesta av dagens reningsverk avskiljer största mängden mikroplaster från avloppsvatten med befintlig rening, men den minsta fraktionen är svår att rena bort. Genom att välja clothfilter som efterpoleringssteg kommer även den mindre fraktionen mikroplast vara möjlig att rena i större utsträckning. Samtidigt är clothfilter energieffektivt jämfört med andra varianter av filter.

Så här fungerar rening med clothfilter:

Clothfilter består av flera skivor på rad. På dessa skivor sitter ett filtermaterial, som påminner om frottéhanddukar, som förhindrar partiklar och fibrer från att passera tillsammans med avloppsvattnet. Materialet som fastnar på filtret spolas bort och avloppsvattnet som passerat filtret är rent nog för att släppas ut i Lidan. Genom att tillsätta fällningskemikalie innan filtret bildar den resterande fosforn i avloppsvattnet fasta partiklar som kallas flockar. Flockarna kan sedan enkelt avskiljas ihop med mikroplasterna.