Vi har mycket kontakter med socialtjänsten och det finns en del felaktiga uppfattningar som leder till att hemtjänsten och olika former av boenden ställer krav på gode män som ligger långt utanför deras uppdrag enligt föräldrabalken. Avsikten med denna skrivelse är att beskriva de huvudsakliga uppgifterna för en god man (i princip samma uppgift för en förvaltare) så att förväntningarna på deras insats blir rimliga.

Vad säger lagen? (föräldrabalken 12 kapitel 2 §)

Gode män och förvaltare, ska i den mån det följer av deras förordnande, bevaka rätten för de personer som de företräder, förvalta deras tillgångar och sörja för deras person.

De flesta gode män har ett förordnande som innefattar alla de tre delarna – förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person. Vad som ingår i deras förordnande framgår av de registerutdrag som de får av överförmyndaren och som utgör deras ”legitimation”.

Förvalta tillgångar eller egendom

Att förvalta egendom kan innebära

• att sköta betalning av räkningar för huvudmannen
• att portionera fickpengar till ett boende
• att förvalta tillgångar som hus, aktiefonder etcetera
• att ibland begära överförmyndarens samtycke till åtgärder när lagen så kräver detta

Bevaka rätt

Att bevaka rätt kan innebära

• att företräda huvudmannen inför olika myndigheter till exempel att söka hemtjänst, LSS-boende, att söka handikappersättning och att överklaga beslut
• att företräda huvudmannen i samband med avtal med hyresvärd, kronofogde med mera

Sörja för person

Att sörja för person är kanske den del av uppdraget som oftast leder till olika uppfattningar mellan till exempel socialtjänsten och den gode mannen.
Lättast är kanske att definiera ”sörja för person” som intressebevakning i personliga angelägenheter.

Att sörja för person kan innebära

• att ha en roll som juridisk företrädare och samordnare av hjälpinsatser
• att informera sig om huvudmannens personliga angelägenheter såsom boendeförhållanden, service, välbefinnande, omsorg, hjälpmedel med mera.
• att vara en länk mellan huvudmannen och vårdorganisationen. Att genom regelbundna besök förvissa sig om att huvudmannen har det bra och hålla sig informerad genom boendepersonal, hemtjänstpersonal etcetera.

I Statens offentliga utredningar, Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna, SOU 2004:112 sidan 461 sägs bland annat:

Frågan är i vilken utsträckning en ställföreträdare med uppdrag att svara för den enskildes personliga angelägenheter också ska anses ha åtagit sig att vara den enskildes 'jourkamrat' eller hjälpreda, inte minst när det gäller den dagliga omsorgen om den enskilde. Utredningen har erfarit att många gode män lägger mycket tid på att hjälpa den enskilde med omvårdnadsåtgärder. Ofta sker detta med motiveringen att det inte synes vara någon annan som står till tjänst för uppgiften. En god mans uppdrag ska emellertid inte betraktas som en utfyllnad av de insatser som företrädesvis anses höra till socialtjänstens område. Tvärtom bör en god man med uppdrag inom det personliga området verka för att någon annan än han själv åtar sig att praktiskt utföra den efterfrågade sysslan. Ofta lär det vara frågan om just sociala myndigheter.

Är det förbjudet för en god man att göra lite extra?

Samma offentliga utredning anger att det naturligtvis inte är förbjudet för en god man att göra lite extra, men:

Samtidigt vill utredningen betona att en god man inte bör kunna påräkna ekonomisk gottgörelse för att han eller hon handgripligt har hjälpt den enskilde i de hänseenden som nu sagts …

Det sagda innebär att den gode mannen inte får arvode för handgripliga insatser.

Uppställningen nedan kan belysa vem som gör vad

• Att gå ut och promenera (ledsagare eller hemtjänsten)
• Att städa hos huvudmannen (hemtjänsten/boendepersonal)
• Att göra utflykter (ledsagare)
• Att handla (hemtjänsten eller personlig assistent)
• Att skaffa mediciner (hemtjänsten eller boendet)
• Att köpa kläder (hemtjänsten eller anhöriga)
• Att besöka optiker (hemtjänsten, boendet eller anhöriga)
• Att besöka sjukhuset eller vårdcentralen (som ovan)
• Att ansöka hos socialtjänsten om utökade insatser gör gode mannen, men till exempel boendet kan aktualisera frågan med den gode mannen

I strängt personliga angelägenheter kan inte en god man eller ens en förvaltare bestämma. Det kan gälla att ansöka om vårdboende för en huvudman när denne själv motsätter sig detta. Det är inte tillåtet att ”lura” någon att flytta till ”hemmet”. Det säger sig självt att det inte heller finns några tvångsmöjligheter att verkställa ett sådant beslut. Den enda möjligheten som finns att tillgripa tvång, finns inom ramen för lagen om sluten psykiatrisk vård.

Observeras bör vidare att en god man inte kan legitimera medicinska ingrepp till exempel influensasprutor.

(Frågan finns behandlad i SOU 2001:112 s.455 men är också behandlad rättsligt, bland annat av HovR i Skåne ÖÄ 1362-2002.

Vad säger lagen?

Socialtjänstens yttersta ansvar enligt SoL 2 kapitel 1 §

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän …

Biståndsparagrafen i 4 kapitel 1 § SoL

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) eller sin livsföring i övrigt.
Det innebär att bestämmelsen har betydande räckvidd. Det finns inga begränsningar när det gäller personkrets eller typ av insatser. Det finns en bestämmelse i lagtexten om andra huvudmäns ansvar, men en god man är inte en annan huvudman/myndighet utan en person som förordnats av tingsrätten för att fullgöra vissa uppgifter. Denne är inte anställd av kommunen eller överförmyndaren utan uppdragsgivare är dennes huvudman och överförmyndaren är den tillsynsansvarige.

Ett rättsfall som belyser socialtjänstens ansvar är domen vid Kammarrätten i Jönköping mål nummer 2988-10. Domen gällde ett avslag på ledsagarservice med hänvisning till den gode mannens ansvar. Socialtjänsten anförde: Det ankommer på den gode mannen att se till så att han (huvudmannen) får den medicinska vård som han har rätt till och att eventuell vård och medicinering följs upp och genomförs i vardagen. Kammarrätten angav i domskälen: Enligt kammarrättens mening ingår det i den gode mannens uppdrag att kommunicera med bland annat vårdpersonal, men det innebär inte att den gode mannen måste följa med den enskilde på exempelvis läkarbesök.

Några exempel på vanligt förekommande situationer

Apoteksärenden

En huvudman kan ha hemtjänst och ingen kredit på apoteket pga betalningsanmärkningar. Äldreboendet kan pga detta inte få utskick med medicin. Frågan är då vem som ser till att medicin kommer till hemmet eller boendet? Det ingår inte i den gode mannens uppdrag att se till att medicin fysiskt kommer på plats hos huvudmannen, det vill säga att åka och köpa och forsla medicinen hem. I första hand ska den gode mannen försöka reglera skulden hos Apoteket så att kredithanteringen åter fungerar.

Om pengar inte finns för att reglera skulden så får den gode mannen lämna pengar hos boendet eller hemtjänsten så att någon av dessa kan hämta medicin. Ett äldreboende kan inte friskriva sig från att hämta medicin om ingen annan gör det. Om det inte finns några pengar är den gode mannen aldrig skyldig att låna ut pengar och bör heller inte göra så. Om inga pengar finns för inköp av medicin och den gode mannen inte går att nå måste hemtjänsten eller äldreboendet inom ramen för kommunens övergripande socialtjänstansvar vända sig till en socialsekreterare för att få socialbidrag till medicin. Socialtjänstens yttersta ansvar blir tillämpligt.

Köpa kläder och besöka läkare

Som beskrivits av uppställningen ovan är gode mannens uppgift inte att köpa kläder och följa med på läkarbesök. Äldreboendet eller hemtjänsten kan inte kräva det av gode mannen och hänvisa till att tid ej finns eller dylikt. Socialtjänsten har ett ansvar för att ha en insatsplan på äldreboendet.

Flyttning

Om en huvudman ska flytta till ett äldreboende kan gode mannan engagera anhöriga till huvudmannen i detta, om några anhöriga finns. Om det inte finns några anhöriga kan den gode mannen köpa flytt och slutstädning å sin huvudmans vägnar och med dennes medel. Om huvudmannen helt saknar medel bör den gode mannen söka bistånd hos socialtjänsten och anföra att det är ”skälig levnadsnivå” enligt 4 kapitel 1 § SoL att få flyttkostnader betalda och slutstädning gjord. Den gode mannen är aldrig själv skyldig att fysiskt agera med flytt och städning. Däremot kan den gode mannen behöva dokumentera vad som finns i bostaden och märka upp vad som ska med till ett nytt boende, vad som ska magasineras etcetera och vad som ska slängas eller skänkas bort.

I Socialstyrelsens allmänna råd 2013:1 om ekonomiskt bistånd sägs:

”Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till flyttkostnader, om flyttningen är nödvändig för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå. Ekonomiskt bistånd till flyttkostnader bör i regel bland annat omfatta hyra av bil inklusive försäkring, bensin, hyra av flyttlådor och flytt av telefonabonnemang. Om den enskilde på grund av sjukdom, ålder eller andra skäl inte klarar att flytta på egen hand, bör biståndet omfatta skäliga kostnader för en flyttfirma”.