Inledning

Gustav Edvinsson hälsar alla välkomna

Malin presenterar sig som landsbygdsutvecklare och redogjorde för arbetssättet med Landsbygdsråden för att få till ett bra dialogtillfälle:

- Före mötet har vi ett sk ”referensgruppsmöten” med boenden på orten för att ringa in teman som vi ska ta upp på rådstillfället
- Bjuder in rätt tjänstepersoner utifrån teman
- Själva rådstillfället
- Återkopplings brev via e-post till de som skriver upp sig på deltagarlistan

Agenda för mötet:

1. Frågor från tidigare möte
2. Initiativ Lekplats i Mellby
3. Trygghet på landsbygdens orter.
4. Trafiksäkerhet
5. Övriga frågor?

Medskickade frågor från ”referensgruppen”

Hur många bor i orterna?
Mellby – 211
Gillstad – 195 (bägge sidor om väg 44)
Lovene – 180

Status på elljusspår Mellby?

Belysning och underlag i elljusspåret – oordning efter skogsavverkning och kommunen har inte mött upp kring sina åtaganden varken före eller efter avverkningen.

Kommunens förvaltning granskar avtal för att framåt utreda vem som har vilket ansvar. Ansvarsfördelningen internt är också otydligt vilket har försenat hjälp/insatser. Sektor service ska åka ut och göra en besiktning.

Kommentar från gruppen: Det är kommunens entreprenör som kört sönder spåren och kommunen har varit svåra att få tag på för att få insatser gjorda i tid.

Vi skickar med information och klagomål till Sektor Service och till Föreningssamordnare som ser över avtalen.

Medskick från Lidköpings Miljö och Teknik

Byte av vattenmätare

• I Mellby och Gillstad har vi en hel del släpande vattenmätarbyten som behöver göras under året.
• Den nya mätaren vi sätter är en digital vattenmätare.
• Det kanhända att mätarplatserna måste åtgärdas innan bytet.
• Den digitala mätaren ger sen vissa fördelar – man slipper skicka in självavläsningar och ev läckor kan lättare upptäckas.

TIPS: Man kan inom områdena gå ihop och anlita en rörmokare tillsammans

Informationsblad lämnas ut på plats och brev kommer skickas ut till berörda fastighetsägare.

Initiativ Lekplats i Mellby – Bakgrund och hur kan vi tänka framåt?
Representanter från Sektor Service var med på tidigare landsbygdsråd och pratade utifrån gällande lekplatsutredning och att Mellby inte är utpekad i den. Det kommer göras en ny lekplatsutredning inom de närmsta åren, men det är inte bestämt när och det går inte att garantera att Mellby kommer med då heller.

Kommunen ser fördel med eget initiativ från boende/förening.
Förslag att bilda en arbetsgrupp för att utreda plats, kontakt med markägare (kanske kommunen) finansiering och drift.

Ylva Cederberg Bremer åtar sig att leda denna arbetsgrupp och en person anmälde intresse på mötet men det behövs några fler. Skicka intresseanmälan om att delta i arbetsgrupp till malin.olssonlundqvist@lidkoping.se

…eller kontakta Ylva direkt.

Kommunen åtar sig att stå för besiktning en gång om året för att garantera säkerheten (Detta upplägg har man i Saleby och Norra Härene).

Förslag på placering skulle kunna vara i samma område där ortens återvinningsstation ligger. En eventuell lekplats är inte ett hot mot en återvinningsstation.

Fråga: Men ifall det görs på eget initiativ innebär det att Mellby inte kommer vara aktuell för en kommunal lekplats i den nya lekplatsutredningen?

Gustav kompletterar med att lekplatsutredningen bygger på demografisk utveckling. Om det finns en lekplats kan det hända att kommunen kan ta över den i framtiden, men han lovar heller inte att det kommer hända. Kommunen ska ta med frågan.

Fråga: Om ett privat initiativ ordnar en lekplats. Vem får då det formella ansvaret?
Svaret är att det är fastighetsägaren som är juridisk ansvarig.

Synpunkt från publik: Men om det är kommunens mark är det väl kommunen som ska besluta och bygga lekplatsen?

Svar: Kommunen arbetar utifrån lekplatsutredningen och i den nu gällande är Mellby inte med, därför menar kommunen att vill man ha en lekplats nu så är det via ett privat initiativ.

En fråga ställs om återvinningsstationen ska försvinna? Förändringar i regler för vem som har ansvar för insamling av förpackningar, tidningar etc. kommer och det kan påverka ifall återvinningsstationer kommer finnas kvar eller om det ska hanteras via kärl hos fastighetsägare. Vad vi hört i dagsläget så finns inga planer på att ta bort återvinningsstationen. En eventuell lekplats har ingen påverkan på detta.

Medskick är att det är förskräckligt att Mellby som är utpekat som utvecklingsområde i översiktsplanen och har många barnfamiljer och växer inte kan bli prioriterade av kommunen i frågan. Dåligt att kommunen inte kan prioritera landsbygd före stad i den här frågan.

Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter

Anders Johansson, kommunpolis.
Dag-Tore Stulen trygghetssamordnare Lidköpings kommun

Polisen tog upp nattens händelser i Lidköping och Särestad. Inga detaljer gavs då det pågår förundersökning men man försäkrade att man har bra kontroll på läget.

Kommunen och Polisen påpekade att de behöver få in synpunkter om trygghet för att kunna få en bild av hur det upplevs.

Synpunkt: Ringer man 114 14 så svara någon i Kiruna och man upplever att de inte vet vad som händer här.

Svar: Polisen förklarade att även om samtalen går till Kiruna så når det ändå snabbt fram till lokal polis och att polisens organisation bygger på att man är stöder varandra även i den operativa verksamheten.

Polisen redogjorde kring A-traktorer: Drygt 400 finns i kommunen. De flesta sköter det bra. Men det finns problem med olovlig körning, för många personer i fordonet, bältesanvändning. Transportstyrelsen ser över regelverket med bland annat krav på bättre utbildning, men det finns ingen tidplan för när förändringar sker.

Synpunkt: Flera synpunkter från mötet om höga hastigheter på både personbilar och tunga fordon i och kring tätorterna. Polisen uppmanade medborgare att höra av sig till Polisen med tips för att de ska få underlag att planera kontroller.

Det kom en fråga som genererade samtal om orosanmälningar och vems ansvar det är att ta emot oro för övriga medborgare. Det går alltid att få information om detta via kommunens växel

Noterat i efterhand
Utifrån att det kom många synpunkter kring hastighetsöverträdelser och frågor på vad polisen gör som kan kommunen dela med sig av sitt GPS-underlag kring trafik och hastigheter till polisen. Polisen visade stort intresse för att ta del av denna data och skulle i så fall kunna arbeta mer proaktivt.

Trafikfrågor

Martin Björklund, Samhällsplanerare

Väg 44

Önskemål från boende på orten inför Landsbygdsrådet var att fokusera på trafiksäkerhet. Några veckor före mötet så var det en trafikolycka på 44an i den omdiskuterade korsningen precis utanför Gillstad så fragan var högst aktuell.

Man upplever stor frustration kring dialogen med Trafikverket. Många har varit i kontakt med dem både i närtid och genom åren i frågan och upplever inte att man får tillfredsställande svar.

Frågorna rör sig främst kring tre områden

• Vägg 44
• Genomfartsgatorna i Mellby, Gillstad och Lovene
• Cykelbanor

Önskemål om att Trafikverket skulle vara på plats för dialog, men de har avböjt.

Trafiksäkerhet

• Åtgärdsvalsstudie slutfördes 2024 på hela väg 44 mellan Lidköping och Grästorp
• Brister i trafiksäkerhet konstateras på sträckan Gillstad-Mellby

LÄNK TILL ÅVSen:

Åtgärdsvalsstudie väg 44 - Lidköpings kommun Länk till annan webbplats.

Trafikverket har konstaterat att det finns brister i trafiksäkerheten på sträckan Gillstad-Mellby, men man har inte fattat beslut om att göra åtgärderna

Trafikverket har 2000-3000 åtgärder i sin pipeline

Kommunen träffar Trafikverket 2 ggr per år och då lyfter vi upp situationen längs 44an varje gång.

Faktum är att ingen vet hur lång tid det tar att genomföra åtgärderna (om det ens kommer ske).

Vad kan man göra till dess:

Länsstyrelsen avgör om man ska sänka hastigheter.

Det är inte tillräckligt med vänstersvängande trafik i korsningen för att man ska göra åtgärder.

Trafikverket vill inte komma ut på dialog - om de inte har konkreta svar att ge om åtgärder.

Några föreslagna åtgärder:

• Bygga om korsningar.
• Stänga anslutningar och ersätta med parallellväg.
• Trafiksäker gång- cykelpassage i Gillstad.
• Dock finns inget beslut för detta och det är Trafikverkets ansvar att besluta om åtgärder.
• Andra alternativ som att sänka hastighet eller fartkameror

Men det finns inte beslut för dessa åtgärder.

Andra alternativ finns som att sänka hastighet eller fartkameror

De lokala vägarna genom orterna

Gillstad

• Skyltat hastighet är 40 km/h
• Det finns osäkerhet på grund av liten mängd data
• Nytt mätinstrument att mäta hastighet med gps - Det tyder på hastighetsöverträdelser.

Fråga: Kan man sätta upp skyltar för att förhindra tung trafik från Järpås till Gillstad?

Svar: Bergtäkterna har miljötillstånd som medger deras tunga fordon får gå på vägarna.

Martin tar med sig frågan till Trafikverket om skyltning?

Fråga om dåligt underhåll på vägen genom Gillstad:

Svar: Trafikverket har pengar för att satsningar på bärighet och underhåll på det mindre vägnätet och har gjort en del insatser i Lidköpings kommun.

Lovene

• Hastighetsbegränsning: 40 km/h
• Hastighetsöverträdelser
• Chikanerna har inte effekt på hastigheten
• Trafikverkets hastighetsmätningar bekräftar också detta.

Barns gångväg till hållplats är smal och osäker.

Kommunen har inte pratat med Trafikverket om detta, men utmaningar är bredden på vägen. Man håller på och går igenom alla övergångar på järnvägen.

Kommunen samlar på sig fakta för att ta med sig till Trafikverket.

Mellby

• Det är en sk ”Bygdeväg” som går genom Mellby
• Saknar belysning och upplevs som otrygg.
• 70 km/h.
• Mätning visar medianhastighet runt 62 km/h.

Mellbyvägen

Saknar belysning och upplevs som otrygg

Handlar om trygghet för barnen som går på kanterna

• Sträckan har diskuterats med Trafikverket i maj.
• De konstaterar att det inte är hastighetsöverträdelser, men
• Det är en sk Bygdeväg (mycket ovanligt begrepp) och den lever inte upp till dagens krav (60 km/h).
• Kommunen har bett om en utvärdering av bygdevägen.
• Har frågat om hastighetsdämpande åtgärder
  • Trafikverket ser svårigheter.

Vad kan kommunen göra?

• Pröva att klassa Mellby som tättbebyggt
• Då sänks hastighetsbegränsning till 50 km/h.
• Kommunens praxis är 40 km/h i tättbebyggt.
• Undersöka möjligheterna till farthinder på sträckorna och visa på goda exempel till Trafikverket. Ex Vinninga där man gjort en sådan insats och sänkt medelhastighet från 48 till 35 km/h. Den är också anpassad till jordbruksmaskiner och tung trafik.

Kommunen äger belysning på vissa vägar som man tagit över från Trafikverket. Men kommunen har inte plan att göra investeringar på gatubelysningar över lag på grund av att det är dyrt att investera och dyrt att drifta.

Kommunen har bett Trafikverket att utvärdera och utreda hasighetsdämpande åtgärder.

Trafikverket svarar att de inte tycker att det är hastighetsöverträdelser och då behöver man inte göra åtgärder.

Det var meningen att det skulle finnas Reflexskyltar med jämna mellanrum, men som det är nu så är det bara vin in och utfart. Kommunen påtalar detta till Trafikverket.

Cykelvägar på landsbygden

Status på cykelvägen Gillstad- Mellby:

• Dragning utanför vägområde för väg 44. Ska vara löst med Trafikverket.
• Kommunen byggnation utan Trafikverket.
• Sista delen till Mellbyvallen behöver lösas, alternativ ska diskutera med Trafikverket.
• Ej kommunal mark. Hela projektet förutsätter att markägare går med på nyttjanderättsavtal för cykelvägen.

Beslut förhoppningsvis under hösten

Inte med i Trafikverkets plan utan det är ett kommunalt initiativ

Cykelväg från Gillstad till Lidköping skulle kunna finnas med i handlingsplanen efter med i ÅVSen för 44an - skulle kunna stärka turismen.

Övriga frågor trafik

Medskick - ingen vägren på 44an (där det inte är flygrakor) så det är omöjligt att cykla. För varje gång man gör en vägbeläggning så försvinner lite mer av vägrenen.

Tidigare har vi alltid planerat för att lägga saker utmed Trafikverkets väg - dyrt och tar tid => kommunen försöker därför framåt att lägga saker på andra platser än utmed Trafikverkets väg.

Gustav och Mats bekräftar att politikerna brett jobbar på att det måste bli lättare att jobba med Trafikverket, det måste bli billigare och enklare.

Martin uppmanar invånarna att förse kommunen med argument för att göra åtgärder på vägar där det behövs.

Fråga: Hur jobbar man för att bevara Kinnekullebanan?

Svar: Den är tillbaka i nationell plan och är en högaktuell fråga.

Övriga frågor

Vatten-avlopp: det kommer snart ny vinter och då får vi nya översvämningar, hur jobbar kommuenen med detta?
Information medskickat från Limtab om vilka insatser som gjort och planeras lokalt:

Mellby

• Mycket tillskottsvatten
• Orsakar bräddning vid större regn
• Inga översvämningar här – men orsakar problem nedströms i Åsaka
• En del felkopplingar med dikesbrunnar har hittats som kopplats bort – troligen blivit bättre.
• Få kommunala dagvattenledningar – men en del dikningsföretagsledningar
• Planeras viss ombyggnad av ledningar, men vi avvaktar tills man vet om detaljplan i nordöstra hörnet kommer bli aktuell.

Gillstad

• Kommunalt verksamhetsområde dagvatten – dagvattenledningsnät
• Översvämningar vid skyfall – i några källare, men huvudsakligen ytledes
• Finns felkopplingar på fastigheter och saknas lite dagvattenledningar
• Relinat många spillvattenledningar i området och tätat lock
• Dikningsföretag – ledning genom området
• Stora ytor uppströms som vatten avleds från i dikningsföretagets ledning
• Det kommunala verksamhetsområdet ansluter också till dikningsföretaget
• Kollapser på ledning uppströms VA-huvudmannens dagvattenledningsnät som delvis åtgärdats – återstår någon del där det måste kommas överens med fastighetsägare
• Åtgärder gjorda på kommunens mark i anslutning till Gillstad – bl a vallar

Lovene:

• Spillvattenledning genom området avleder spillvatten från såväl Järpås och Lovene.
• Mycket tillskottsvatten som orsakat många källaröversvämningar – i så väl Järpås som Lovene.
• Vi har gjort ett stort utredningsarbete. En del stuprör felkopplade på tomtmark, många dräneringar belastar spillvattenledningen.
• Ombyggnader planeras. Vi börjar i Järpås för att inte dränka Lovene som ligger nedströms
• Komplettering med vissa dagvattenledningar. Utbyggnad av dagvattenledning planeras ske i Skogsgatan i vinter.
• Bräddbrunn vid pumpstation byts ut (pågår)

Gillstad: Tennisnät har saknats länge, plan/stolpar behöver rustas upp.

Svar: Nytt nät och stolpar är beställda och kommer åtgärdas. Samtidigt kommer banan att målas upp igen.

Till Trafikverket: Finns det planer på viltstängsel?
Martin B på kommunen svarar att viltolyckor är ett problem som Trafikverket har utrett men hade inget svar på resultat och eventuella åtgärder. Tar med till Trafikverket.

Kontaktperson kring arrende upplåtelse elljusspår etc?
Frågan tas med till Sektor service och sektor Bildning (Fritid) och kontakt förmedlas till frågeställaren.

Övrig fråga: Sjukvårdens framtid i Lidköping, vad är den politiska viljan?

Det blev en diskussion mellan medborgare och politikerna där Gustav Edvinsson och Mats Joräng framförde sin syn.

Onsdagen den 2 april, hölls det ett Landsbygdsråd där politikerna och tjänstepersonerna från kommunen, fick möta invånarna i Vinninga med omnejd.

Inledning och välkomna

• Gustav Edvinsson, kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen.
• Malin Olsson Lundqvist inleder med att berätta om sitt uppdrag- ’En väg in för landsbygdsfrågor’, kvällens dagordning och processen kring Landsbygdsråden, med hänvisning till referensgruppens inflytande.
• Det nämns att ett återkopplingsbrev skickas efter varje Landsbygdsråd till de som lämnar sina e-postadresser.

Dagordning

• Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv, med VA-chef Eva-Lena Beiron.
• Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter, med kommunens trygghetssamordnare- Dag Stulen.
• Lekplatser- Hur resonerar kommunen kring frågan? Dialog med kommunens driftplanerare på Sektor service, Anneli Isberg och Angeliqué Ohlin.
• Kort info om Vinninga Arena, från projektledare

Inskickade frågor och från referensgruppen

Miljöstationen, svar från renhållningschef:

- Har uppfattningen att det är bra tömningsfrekvens. Fraktionerna som samlas in i Vinninga är Glas, metall, papper, plast och tidningar. Standard.

-Kommunen håller på att införa hushållsnära insamling av plast och kartong

-Från 2027 kommer även glas och metall samlas in Efter 2027 – ska det finnas lättillgänglig insamling för sällanköpsförpackningar

Medskick: samlar in 62 ton som ställts utanför miljöstationerna, med det är bättre i Vinninga än på många andra ställen!

Gamla kiosken och att det ser ”skräpigt ut” med gamla skyltar

• Kommunen hade kontakt med ägaren i december 2022.
• Ägaren meddelade Bygg & miljö på kommunen att han skulle ta bort skyltar under våren 2023.
• Om det inte är gjort får Bygg & miljö återöppna tillsynsärendet.

”Okulär besiktning” framöverEn boende erbjuder sig att prata med ägaren och Malin kommer skicka protokoll från senaste tillsynsärendet.

Make a Move

• Rörelsesatsning och utbildningsinsats från VGR.
• Osäkert om det togs fram en plan för en faktiskt insats. Det ar varit rörigt med personer som slutat både på kommunen, VGR och på Vinninga AIF.
• Vill man gå vidare med projektet så behöver någon/AIF göra en ansökan för medel behöver göras till kommunen.

En boende föreslår att ha en inte nudda marken vid elljusspåren istället.

Det har tidigare beviljats medel från Landsbygdsutvecklingsmedlen till just en inte nudda marken bana vid Traneberg.

Status Vinninga Trädgårdsby

Arbetet med gator och gång- och cykelvägar är klart. Under 2025 kommer plantering av buskar och trädalléer påbörjas. Byggnation av bostäder planeras starta under 2026.

En boende frågar om kostnadssiffrorna. Svar: Bäst att vända sig till byggbolagen.

• Lyckebohus
• GBJ Bygg

Utvärdering Trafikhastighet Varavägen. De boendena är nöjda med åtgärden.

GC-väg- längst väg 2611 Vinninga- Filsbäck

Delsträcka mellan Filsbäck och Helde invigdes år 2024.

Resterande delsträcka mellan Helde och Sävare Församlingshem är kvar att byggas. Status:

• Medfinansieringsavtalet och tjänsteskrivelsen ska upp vår 2025. Om avtalet går igenom kan planeringen fortsätta enligt nedan:
• Planläggning, inkl. vägplan som ska tas fram startar år 2025. Markägarna kommer att bli kontaktade av Trafikverket inom vägplanskedet.
• Tidplan för produktion år 2030-2033.

Lekplatser- Hur resonerar kommunen kring frågan? Dialog med kommunens driftplanerare på Sektor service

Driftplaneraren Anneli Isberg och Angelique Ohlin presenterar sig själv.

• Anneli och Angelique förklarar vad parkenheten gör och var investeringspotten finns.
• Gör främst saker på uppdrag i Vinninga.
• Idag finns 2 lekplatser i Vinninga.
• Jobbar med att utreda behov, efterfrågan och barnens behov i samband med Make a Move. En helhet uppmärksammas och jobbas utefter.

• En radiostyrd klippare har köpts in till enheten. Denna underlättar klippning i kullarna.
• En lekplats är inte planerad i Trägårdsbyn men kanske blir det en del rörelsefrämjande insatser som tex stockar och balansgrejer.
• I traktorlekplatsen önskas en liten del att sparas från klippningen. Helheten bör uppmärksammas där i och med tennisplanen.

Önskemål: Vill ha med en utvecklingslekplats/något barn vill röra sig till. Något mer!

Malin uppmanar de boenden att göra en ansökan om landsbygdsutvecklingsmedel om det finns ett engagemang för utvecklingen av en plats.

En boende förslår att man gör om en bit av gräsplätten öster om Konvaljevägen för en säker avlämning till förskolan. Det menas att detta hade varit säkrare än att backa ut på vägen med bil efter avlämning (som man gör nu).

Framåt tas ett helhetsgrepp över Vinninga och rörelsefrämjande insatser. Då kommer lokalbefolkningen

Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Med trygghetssamordnaren

Dag Stulen, trygghetssamordnaren i kommunen, presenterar sig själv.

Anmälda brott

• Dag stulen visar en statistik över anmälda brott i Vinninga, Hasslösa, Filsbäck.

Bedrägerier- ett samhällsproblem

Dag uppmanar till att göra följande för att skydda sig mot telefonbedrägerier:

• lägga på luren
• logga inte in
• lite inte på alla!

Affischer med information om bedrägerier och inbrott finns att ta under landsbygdsrådet.

• Dag frågar boendena om den upplevda och faktiska tryggheten i Vinninga. Svaret var överlag Ja!

Om skylt för grannsamverkan saknas kan man kontakta kommunpolisen för en ny.

En boende frågar om appen. Dag uppmanar att ringa eller mejla Dag eller Anders istället för användning i appen, då denna ska uppdateras.

Anders Johansson, kommunpolis

anders-y.johansson@polisen.se

Dag Stulen, trygghetssamordnare Lidköpings kommun:

dagtore.stulen@lidkoping.se

Seniormässa 15/4 9:30-15:30. Dag uppmanar de boenden att komma. Det är gratis inträde.

Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv

Eva-Lena Beiron, VA chef på LIMTAB, presenter sig själv

Lokalt om VA i Vinninga

• Dåligt tryck i dricksvattennätet
  • En tryckstegringsstation förläggs vid Kartåsen som kommer förbättra trycket ut till Byggnationen blir klar i år.
• Status på ledningsnätet
  • En rundmatning på vattennätet är byggd som kan tas i bruk när tryckstegringen är på plats. Den kommer ge en ökad redundans.
  • Vi har gjort en del omläggningar på nätet i mindre gator
  • Vi har gjort reliningsåtgärder på spillvattennätet som ger tätare ledningar och minskar inläckage av markvatten
• Tillskottsvatten i spillvattennätet
  • Vid större skyfall har det historiskt orsakat en del källaröversvämningar
  • En hel del kombinerade ledningar – vi behöver bygga duplikatsystem dvs komplettera med dagvattenledningar
  • Tak- och dränvatten kan finnas påkopplat på spillvattenledningar – behöver kopplas bort

• Dagvattensystemet
  • Det saknas utbyggt dagvattensystem i delar av området – behöver kompletteras (t ex ”Blomsterbacken”)
  • Dagvattenserviser till fastigheter saknas i delområden
  • Äldre dagvattenledningar är dimensionerade efter dåtidens norm
• Krav på dagvattenseparering kommer att ställas successivt!

Dagvatten - generellt

• VA-huvudmannen har ansvar för avledning av dagvatten upp till
  ”10-årsregn” inom verksamhetsområde
• Dimensionering för 10-årsregn: Ledningsnät för dagvatten ska dimensioneras för att klara ett 10-årsregn, alltså ett regn som statistiskt inträffar en gång per 10 år. Regn som överstiger denna nivå måste ledas bort ytledes.
• Äldre normer för ledningsnät: Många äldre ledningsnät är dimensionerade för mindre regn (1-, 2- eller 5-årsregn) beroende på dåtidens standarder, och ledningarna är designade att hålla i 50-100 år.
• Klimatanpassning: Numera lägger man till en klimatfaktor i dimensioneringsnormerna för att möta ökade regnmängder. Dock klarar ledningsnätet inte extrema skyfall – de måste fortfarande avledas ytledes.

• 100-årsregn/skyfall: Vid samhällsplanering bör man säkerställa att ett 100-årsregn inte skadar bebyggelse genom att anpassa markhöjder.
• Dikningsföretag på landsbygden: På landsbygden hanteras vattenavledning ibland av dikningsföretag, där markägare har gemensamt ansvar enligt andelstal. Vissa av dessa markavvattningsföretag är aktiva, medan andra inte underhålls längre. Här finns en problematik…
• Vad gör vi som VA-huvudman?
• Dagvattenseparering framåt – dagvattenledningar är inte helt utbyggda – vi kommer komplettera med det där det behövs.
• Krav på dagvattenseparering. Vi kommer ställa krav på att fastighetsägare också dagvattenseparerar inom tomtmark. Dagvatten och dräneringsvatten får inte ledas till spillvattenledning. Det framgår av ABVA.

Vad kan du som fastighetsägare göra?

• Redan nu kan fastighetsägare bidra genom att koppla bort stuprörsvatten från spillvattenledning (tar man omhand om allt dag- och dränvatten lokalt kan man få reduktion på taxan)
• Ska du gräva på din tomt? – hör av dig!
  Vid omläggning av ledningar på tomtmark bör man som fastighetsägare förbereda och koppla rätt på sin del. Vi upprättar dagvattenservis om det saknas. Även om dagvattenledning inte finns utbyggd utanför tomten så är det lätt att koppla om sen när vi kommer med vår ledning – då behöver du inte göra om en gång till.
• TIPS – Tänk gärna till – kanske du kan lägga igen din garagenerfart – då minskar risken för ytledes översvämning vid skyfall. Sätt tak över källartrapp med spygatt – då minskar risk att du ”dränker dig själv”

Svar på medskickade frågor:

”Hur är status på insatserna kring dränering och dagvattnet från Lindärva via Borgunda Bygg som kommer att öka då Trädgårdsstaden byggs”

• Byte del av dagvattentrumma
• Arbetet kommer att ske under våren. Bakgrunden är att utloppet från trumman till diket håller på att rasa och att det idag har bildats en strypning på systemet. Det är i detta dike som dagvatten från trädgårdsbyn mynnar ut i.
• Reparation av trumma mellan de två fördröjningsdammarna längre nedströms
• Återställning efter muddringsarbeten, för att återskapa befintlig kapacitet.
• Möjlighet till fler fördröjningar?
• Dikningsföretaget har haft kontakt med kommunen om möjligheter att göra fler fördröjningar. Detta dagvatten kommer främst från områden utanför verksamhetsområdet så den frågan hanteras inte av Limtab, utan av Sektor Samhälle.
  De har påbörjat en behovsbeskrivning och uppdragsplan för en ytterligare fördröjningsdamm söder om vägen.
  En konsult kommer sen att kopplas in för att ta fram förslag på utformning.
• Ett annat förslag har varit att ev höja barriären mellan fördröjningsdammarna för att öka volymen, men det behöver tittas på om det är tillåtet utifrån hur förrättningen för magasinen sett ut.

”Status på projektet kring grävning av nya ledningar i Tulpanvägen där det är problem med vattenläckor vart och vartannat år, samt översvämningar vid större regn. Detta har tydligen varit på gång i flera år, men ingen har hört något på ett tag nu. ”

• Behov av ”totalsanering”
  När det gäller Tulpanvägen är den en del i ett större äldre område.
  Vi har varit ute och inventerat för ett par år sedan. Det behöver kompletteras med dagvattenledningar och de befintliga vatten- och spillvattenledningarna behöver bytas. Men det ligger inte högst prioriterat i vår plan just nu.
• Andra områden högre prioriterade i nuläget
  Vi har större problem i områden i och nedströms Järpås och behöver sanera där först. Men med det sagt kan vi inte säga att prioriteringen inte kan komma att ändras.
• Långsiktig förnyelseplan för ledningsnätet
  Vi startar upp ett större arbete senare i år med syfte att ta fram en långsiktig förnyelseplan för ledningsnätet i stort.

Ängens ARV- Det nya avloppsreningsverket som planerar att byggas.

• Status: en entreprenör ska upphandlas.
• Projektering under 2025, förhoppningsvis en byggnation 2026, färdigställs 2029.
• Kostnad 1 105 miljoner kr

Kommande moment i projektet (ej tidssatta)

• Färdigprojektering av nya reningsverket
• Nya reningsverket börjar byggas
• Ny huvudpumpstation byggs i Ljunghed
• Ombyggnation av två huvudpumpstationer
• Nya reningsverket tas i drift
• Gamla reningsverket tas ur drift
• Gamla reningsverket rivs

Kort info om Vinninga Arena, med projektledare Bernard Pettersson

Intresset är stort för en allaktivitetshall- både som en idrottsplats och en mötesplats.

I Vinninga AIF projekteras det i detalj vad som finns och saknas. 3 offerter för finansieringen av hallen har fåtts. Kostnaderna ses över och avväganden görs. Placeringen ska vara i Trädgårdsbyn. Det samarbetas även med Make i Move.

Övrig fråga:

Många skulle vara intresserade av att bygga i Vinninga om det fanns tomter som man kan bygga utifrån eget intresse på. Malin tar med sig frågan.

Avslutning

Malin Olsson Lundqvist tackar för ett givande möte, och lämnar ordet till Gustav Edvinsson, som tackar för diskussionen och avslutar därefter landsbygdsrådet.

Måndagen den 3 februari, 2025, hölls det ett Landsbygdsråd där politiker och tjänstemän från kommunen fick möta invånarna på Norra Kålland/Kållandsö med omnejd.

Inledning och välkomna

• Pär Johnsson (L) och Gustaf Edvinsson (S) hälsar församlingen välkomna.
• Malin O. Lundqvist presenterar kvällens agenda och berättar om sitt uppdrag. Landsbygdsrådet har föregåtts av ett möte med Kållandsöföreningens referensgrupp för att sondera vilka tankar som förekommer i området och för att få med sig rätt frågeställningar till landsbygdsrådet. Det är viktigt att invånarna i området får svar på sina frågor.
• De frågor som vi inte kan besvara på landsbygdsrådet tar vi med oss och besvaras i detta återkopplingsbrev. Återkopplingsbrevet skickas via email till deltagarnas e-post adress utifrån deltagarlistan.

Dagordning för mötet

• Hur ser planen ut framåt för skola och förskola i Otterstad? Chef för sektor Bildning informerar och svarar på frågor
• Dialog kring aktiv fritid för unga i Otterstad med omnejd med ungdomschef
• Kollektivtrafik – kommunen äger inte frågan, men hur ser processerna ut kring bussar och turer och hur kan man påverka? Samhällsplanerare deltar för kort info och frågor
• Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Samtal med trygghetssamordnare.

Hur ser planen ut framåt för skola och förskola i Otterstad?

Pär Arvidsson inleder med att presentera sig själv. Pär är chef på sektor bildning sedan 2023 då man sjösatte en ny sektorsorganisation. Syftet med omorganisationen var att kraftsamla resurser där det behövs mest. Ett bra exempel är kring ungdomar där man idag kan hitta synergieffekter då skola och fritid kan samarbeta bättre och närmre varandra. Det ökar möjligheterna att hitta sömnlösa övergångar mellan olika skolgångar så att ungdomar klarar skolan bättre idag. Man har hittat flera nya utvecklingsområden kring särskilt barn och unga.

Lidköpings Kommun är en idag välskött kommun med en i sammanhanget stabil ekonomi och budget trots vissa utmaningar. Man har en hög andel behörig personal i skolan och en hög andel nöjda vårdnadshavare. Organisationen är stabil i grunden men utmaningar finns i form av ex. psykisk ohälsa, hemmasittare och utåtagerande barn men resurser finns att hantera dessa frågor på ett effektivt sätt.

Gymnasieskolan och De La Gardie tillhör en av Sveriges mest populära gymnasieskolor och har ett högt söktryck bland unga. Man har exempelvis 90 fler förstahandssökare till gymnasiet än tidigare år. Kvaliteten på utbildningarna är hög. Även vuxenutbildningen är av hög klass i Lidköping. Man har en hög träffsäkerhet på sitt utbud i förhållande till efterfrågan och tillgången till jobb på arbetsmarknaden.

Pär går sedan in på Otterstad som upptagningsområde inom barn/skola. Demografin och hur många människor vi har i kommunen spelar en stor roll på hur kommunen planerar barn/skola och en god service för alla medborgare i kommunen. En kraftig minskning i barnafödandet har långsiktiga effekter och kan påverka ex. förskoleplatser. En fråga man brottas med idag är om det går att behålla alla enheter som finns idag.

Det finns idag 128 barn i målgruppen i Otterstad. Det innebär ca 10-12 barn i varje årskull/klass vilket är lågt i jämförelse med övriga skolor. På Otterstad skola har man idag kapacitet för 170 barn. Dagens beläggning ligger på 54% (90 barn). Tittar man på förskolan i Otterstad finns det totalt 60 barn idag där 20 barn är fördelade till en av skolans lokaler och övriga 40 barn i moduler. Befolkningsprognosen ser stabil ut framåt med ca 40-50 barn i Otterstads upptagningsområde. En förstudie skall troligtvis påbörjas inom kort i relation till att nuvarande lokaler skall utfasas. Nuvarande moduler har ett tillfälligt bygglov som går ut 2033. En mer permanent lösning behövs.

Fråga: ”Vilka områdenin går i Otterstads upptagningsområde?”.

Svar: Norra Kålland, Kållandsö samt norra delarna av Örslösa i viss mån.

Fråga: ”Det finns boende på Norra Kålland som tillhör upptagningsområdet som tar med sig sina barn i bilen på vägen till Lidköping och lämnar barnen i förskola/skola där. En anledning anses vara bristen på fritidsaktiviteter i Otterstad förutom fotboll. Vad kan man göra för att öka tillgången till fritidsaktiviteter så att boende därmed kanske behåller sina barn i skola/förskola i Otterstad?”.

Svar: Man har förståelse för dessa tankar. Detta är en utmaning man delar med övriga samhällen utanför Lidköping ex. Järpås, Vinninga, Saleby.

Dialog kring aktiv fritid för unga i Otterstad med omnejd.

Per Dahlberg, enhetschef presenterar sig själv. Det var ett önskemål från Kållandsöföreningens referensgrupp att få mer information om aktiviteter för ungdomar och hur arbetet bedrivs. Per berättar att man varit på flera landsbygdsråd och diskuterat samma fråga kring hur kommunen kan bistå för att utveckla attraktiva aktiviteteter. Verksamheten driver fritidsgårdar och har även tillgång till fältassistenter. Per berättar om de olika verksamheterna och olika projekt man testat. Ex. ”After School” där man hakar i med aktiviteter efter skoltid. Det handlar inte bara om idrott utan även mycket annat. Inom aktiviteten har man tillgång till bildsalar, hemkunskap m.m. Pilotprojekt drivs också på tre olika skolor (Östbyskolan, Wennerbergsskolan och Fredriksdal). Fritidsgårdar och mötesplatser för ungdomar finns i Margretelund, Bruket och Kafé Iris.

”Sub Surface” är också en konstscen för ungdomar mellan 13-29 år och en vidareutveckling av Lidköpings Konsthall. Det anordnas också särskilda tjejkvällar. Verksamheterna är populära och har ett stort antal verksamhetstimmar årligen.

Mobila verksamheter som är tillgängliga idag är genom ”ung i Lidköping”. Man har lovverksamhet, man gör olika arrangemang och sommarlovsaktiviteter ex. ”Hello Summer festival”.

Fråga: En synpunkt från referensgruppen har varit att ingen hört talas om den mobila verksamheten ”Ung i Lidköping”. Hur kan man göra den mer känd? Finns det möjligheter att få verksamhet till Otterstad för att locka ungdomar att stanna kvar och ”hänga” i Otterstad. Ex. ”EPA-häng” eller liknande.

Svar: Per informerar om att det finns föreningsbidrag som man kan ansöka om man vill starta upp nya verksamheter.

Fråga: Det finns kanonlokaler i Otterstad, ex. församlingshemmet men man saknar det sociala engagemanget. Föreningen i Otterstad behöver fler vuxna som också kan ställa upp och ordna akviteteter. Det måste gå utanför den grupp som idag är aktiva. Det finns ett eget ansvar.
Svar: Ja man måste se det som en investering i bygden. Det är ofta svårt att få folk att engagera sig men om man kan nå ut till fler så borde man kunna arrangera aktiviteter åtminstone veckovis. Per uppmuntrar till att ta kontakt med kommunens verksamhet för att undersöka möjligheten för Ung i Lidköping att komma ut med bussen till Otterstad och hjälpa till.

Fråga: Kyrkan har mycket kontakt med ungdomar i Otterstad idag. 3 dagar i veckan har man olika aktiviteter i kyrkans lokaler. Hur kan kommunen och kyrkan bygga ett närmare samarbete?

Svar: ”Ja kyrkan drar ungdomar på flera platser i kommunen. Ex. scoutverksamhet och liknande. Fritidsledare åker ibland ut på studiebesök för att undersöka möjligheter till samverkan.

Kollektivtrafik – Hur ser processerna ut kring bussar och turer och hur kan man påverka?

Frågor Kollektivtrafik

1. Närtrafiken. Närtrafikhållplats Biblioteket upplevs otrygg kvällstid när det är mörkt. Var ett tillbud för någon vecka sen. Dålig belysning. Vill gärna flytta på den hållplatsen.

Svar: Dennis tar med sig frågan i det allmänna utvecklingsarbetet kollektivtrafikfrågor med Västtrafik.

1. Närtrafiken. Boende på Spiken har inte tillgång till Närtrafik på helger. När varken buss går eller man har tillgång till egen bil eller Närtrafik blir man isolerad. Vad kan kommunen göra för att driva frågan?

Svar: Västtrafik har bestämt sig för dessa riktlinjer gällande tillgången och tillgängligheten för Närtrafik. Regelverket är gemensamt för samtliga kommuner i Västra Götalands län som har Närtrafik. Dennis tar med sig synpunkterna i det allmänna utvecklingsarbetet kollektivtrafikfrågor med Västtrafik.

1. Närtrafiken. Boende som inte får tillgång till Närtrafik p.g.a Västtrafiks skarpa gränsdragning 1 km från närmaste hållplats. Blir moment 22 för boende som fågelvägen har närmare än 1 km då det inte är möjligt att ta sig fågelvägen till hållplats. Omvägen till hållplats längre än 1 km. Vad kan kommunen göra för att driva frågan.

Svar: Västtrafik har bestämt sig för dessa riktlinjer gällande tillgången och tillgängligheten för Närtrafik. Regelverket är gemensamt för samtliga kommuner i Västra Götalands län som har Närtrafik. Dennis tar med sig synpunkterna i det allmänna utvecklingsarbetet kollektivtrafikfrågor med Västtrafik.

1. Hållplats Tolsjöhemmet saknas. Enda hållplatsen Erstorp.

Svar Dennis. Linje 132 har hållplats vid Tolsjöhemmet båda riktningarna. Även en närtrafikhållplats.

1. Närtrafik. Det är komplicerat att beställa en resa. Man måste ringa till telefonist som sitter i Moldavien eller Senegal som pratar dålig svenska och som inte hittar rätt adresser i sina system. Kan man inte beställa sin resa via dator/app istället?

Svar: Enligt info från Västtrafik skall resa kunna bokas antingen via mobilapp TOGO eller via telefon men otydligheter finns kring detta. Dennis tar med sig frågan för diskussion med VT. https://www.vasttrafik.se/reseplanering/anropsstyrd-trafik/nartrafik/lidkoping/#s Länk till annan webbplats.

Hur kan vi tillsammans öka tryggheten i landsbygdens orter? Samtal med trygghetssamordnare.

Dag Tore Stulen presenterar sig själv och sitt arbete. Kommunpolis Anders Johansson hade tyvärr inte möjlighet att delta denna gång men man har varit tillsammans och haft samma information på flera landsbygdsråd tidigare.

Dag Tore inleder med att fråga församlingen om man känner sig trygga i dagsläget och om det hänt något under året som gjort ett otrygga. Överlag är man trygg men ett par deltagare har haft samtal från tveksamma personer som uppgett sig ringa från olika myndigheter och begärt information.

Dag Tore går igenom statistik från 2022 – 2024 som visar att den totala andelen brott har minskat under åren från 72 anmälda brott år 2022 till 47 anmälda brott år 2024. Däremot kan man se att andelen bedrägeribrott har ökat något sedan förra året. Dag Tore betonar att man ALDRIG skall uppge personuppgifter eller bank-ID till någon över telefon oavsett anledning som uppges. Är man osäker eller tveksam gällande vem som ringer skall man omedelbart lägga på luren.

Dag Tore Stulen uppmanar de boenden att berätta vad som händer till polisen. Tipsa polisen, använd nätet, gör en polisanmälan osv!

Synpunkter och felanmälningar kan också skickas in via kommunens hemsida, så får man ett personligt svar direkt från berörd tjänsteperson.

Lidköpings kommun Länk till annan webbplats.

Samrådsanteckningar

Anteckningar samrådsmöte för fördjupad översiktsplan för norra Kålland och Kållandsö

Otterstad församlingshem 2025-02-03

Inledning och bakgrund till FÖP:en

Föredragare:

• Malin Olsson Lundqvist
• Maria Nordqvist

Kommunen har ett beslutat mål att vi skall bli fler. Mål om ökad besöksnäring. Attraktiv stad och landsbygd. FÖP för tätorten Lidköping har redan tagits fram men man såg att även Norra Kålland/Kållandsö behövde en fördjupning. Viktigt med en grundlig genomgång kring allt som skall bevaras för framtida generationer.

• Många intressen som konkurrerar med varandra
• Byggande och tillväxt
• Bevarande av natur och kulturmiljö samtidigt som turismen skall öka.
• Jord och skogsbruk
• Friluftsliv

Uppdraget att ta fram en fördjupad översiktsplan för Norra Kålland och Kållandsö kom 2023. Har nu resulterat i en plan som är ute på samråd.

Syftet med kvällens samråd är att prata om förslaget och samla in ev. synpunkter. Bjuder in allmänhet, företag, myndigheter och andra intressen att lämna synpunkter. Syftet är att samla in information och åsikter för att förbättra och justera planen innan den fastställs.

Varför en FÖP?

Man tar fram en FÖP när många intressen krockar. Det finns en politisk viljeinriktning kring hur mark skall användas. FÖP:en hanterar intressekonflikter och visar vägval/prioriteringar. Finns även en överenskommelse med staten kring riksintressen och miljömål. FÖP:en förenklar efterföljande planering och lovgivning. Skapar förutsägbarhet.

INTE juridiskt bindande. INTE tvingande. Medföljer inga medel för insatser.

Tidigare och aktuella dialogtillfällen

• Landsbygdsråd Kållandsö
• Med alla barn på Otterstad skola heldag
• Enkät föräldrar Otterstads skola och förskola
• Enkät Kållandsöföreningen.
• Samhällsbyggnadsberedningen och styrelsen för Kållandsöföreningen.

Innehåll i FÖP:en

• Bebyggelse
• Grönska
• Kommunikationer
• Besöksnäring (ex. Hörviken, besöksnoder, tillgängligörac)
• Kulturmiljö

Maria Nordqvist presenterar strategikartan i FÖP:en. Inga stora omvälvande förändringar. Handlar om att stärka de stråk som finns, bebyggelse och sammanhang som finns i dag.

En viktig målgrupp för planen är myndigheter. Hänsyn tas därför till riksintressen, teknisk service, klimatanpassning. Man får gå in och kika noga.

Malin Olsson Lundvist presenterar hur vi har delat in området i fem olika karaktärsområden.

Maria Nordqvist ger exempel på olika ställningstagande i FÖP:en för att man skall få en bild av hur vi tänkt.

Hur ser vi på tillkommande bebyggelse? Beror ju på HUR man gör det. HUR man anpassar sig till karaktären i området.

Maria presenterar våra fem karaktärsområden/landskapsbilder.

Malin Olsson Lundqvist öppnar upp för frågor

Fråga: Person 1; Har satt sig in i planen. Generellt sett väldigt bra skriven. Skulle vilja lägga till några saker som är angelägna. Bra att Lövhörnet blir nämnt för vandringsled. Var ett förslag för 12 år sen redan. Då gick det inte att genomföra. Hoppas det går nu.

Neråt Spiken. År 2001 avskiljes uddar och då undersökte man möjligheten till vandringsled till Uddarna. Ett förslag arbetades fram som länsstyrelsen skulle ta ställning till. Svaret kom 2022 och där stod det att Länsstyrelsen ger dispens från strandskyddet. En ny vandringsled skulle behöva genomföras inom 5 år. Har nu gått 3 år och inget har hänt. Snälla lägga in i FÖP:en så det blir gjort.

Kleversbergen vandringsled, togs fram för att skolan skulle få en egen vandringsled.

”Skansen” efter bron vill man göra mer tillgänglig. Förslag i arbetsgrupp att cykelleden skall gå över reservatet. Länsstyrelsen har sagt nej till detta. Skriv in i planen för påverkan av Länsstyrelsen.

Fråga: Person 2: Jättefin FÖP. Det finns mkt satsning på Otterstad, Spiken, Läckö men han värnar även om Västra Kållandsö. Ex. Marinan. Ex. Marie Kapell finns en stol från 890 talet. Läckö Golfklubb spelas 25000 rundor per år. Minst 75 000 besökare hör till besöksnäringen. Tillkommer de som vandrar vandringsleder. Kan vi få med mer om lekmiljöer, övernattningsmöjligheter på västra sidan av Kållandsö så inte allt bara koncentreras mot Spiken Läckö. Badmöjligheter finns men tillgängligheten är jättedålig. Viktigt att man tar kontakt med stiftet innan dom säljer av. Ta hand om cykelmöjligheter och leder.

Svar från Malin att kommunen äger väldigt lite mark. Förstår en viss tröttnad kring frågan. Kan vara lite trögjobbat men processen är igångsatt på gamla kultur och fritid. Vi har med oss kartor. Önskemål om badmöjligheter. Inte tillräckligt långt framme tyvärr i dagsläget dock. Eftersom det är ofärdigt

Fråga: Person 3: Har snart bott här i 50 år. Överlag en väldigt bra FÖP. Fångat många bra detaljer. Lever på sitt lantbruk. Uppskattar skrivningar om att bevara jordbruksmark. Håller inte med tidigare talare och tycker inte att man skall ”dutta” utan istället förstärka det man redan har. Ex. Läckö slott där badplatsen är i bedrövligt skick. Statens fastighets har upplåtit Roparudden. Förstärk den. Samma med Spiken. Dutta inte utan kraftsamla. Lövhörnet är ett av få områden som är orört i dagsläget. Bevara det.

Vill INTE ha vandringsleder eller bad där.

Fråga: Person 4: Har i styrelsen läst FÖP:en och tycker den är bra på många sätt men finns saker man undrar över. VEM är planen till för? Mycket pekpinnar men dom boende här vad har dom att säga till om? På vems bekostnad utvecklas Kållandsö och för vem. Turismen väller in men vad får dom boende mer än nerskräpning. Golfbanan är jätteviktig men stort slitage på marker. Finns ingen ekonomisk ersättning. Vem skall få frukten av ex. en kraftigt ökad turism? Har skrivit ihop 6 sidor med synpunkter som överlämnas till kommunen.

Fråga Person 5: Orolig för turismutvecklingen på Kållandsö att den skall bli alldeles för stor. Kan inte jämföra oss med Örslösa eller Vinninga. Världsklass här ute men vi är INTE klädda för det. Tjänar inga pengar. Skapar inga förädlingsvärden. Har inte lagt 20 procent av det man tänkt spendera och åker tillbaka. Men kostar en hel del pengar nerskräpning. Hur kan man få turisternas pengar. Skatter, sysselsättning, löner. Pengarna måste stanna kvar på Kållandsö inte hamna i Lidköping eller Skövde. LOKAL sysselsättning. LOKAL köpkraft.

Fråga. Person 6: Tre frågor. LIS områden Kållandsö förfrågan gjordes för 10 år sen. Vurmar för badplatsen i Spiken. Svårt för handikappade att ta sig fram.
Andra är utmaningen att få folk att stanna kvar på Kållandsö också. Minst över några nätter. Bra med vandringsleder men vi lever inte på dom.

Fråga: Person 7: Vandringsleden som Fröfjärden är 10 år gammal. Har inte hittat mkt skräp. Många som kommer tillbaka men ger inga pengar.

Fråga: Person 8: Önskar förtydligande i planen. Drickvattenintag vid vattenverk vid Spiken. Inom hänsyn bulle. Sjöfarten kring de större turistiska målpunkter kan upplevas störande. Formulering.
Hur har man tänkt trafiksäkerhetssynpunkt när man drar cykelväg på Noreslingan. Vi tar med oss den frågan.

Fråga: Person 9: Väldigt synd att cykelvägen inte är lagd utifrån boendes behov.

Övrig input: Bild på Otterstad skola. Står Otterstad skola till höger men är till vänster. Korrigera.

Buller står nämnt men inget nämns om flyget.

Vandringsleder skall kunna användas året runt.

Malin Olsson Lundqvist presenterar kommande process.

Samrådet avslutas 28/2 och då kommer alla synpunkter att tas under övervägande och svaras på. Sedan följer ett nytt politiskt beslut om att skicka ut planen på granskning. Under granskningstiden kommer finnas möjlighet att komma med synpunkter innan ny revidering och politiskt antagande. Detta planeras under hösten 2025.

Anteckningar Dennis Tomazic

Tisdagen den 17 december, hölls det ett Landsbygdsråd där politikerna, tjänstepersonerna från kommunen och representanterna från LIMTAB fick möta invånarna i Järpås med omnejd.

Landsbygdsrådet är ett forum där vi träffas och utbyter information idéer och strategier för en positiv landsbygdsutveckling och ett gynnsamt företagsklimat på landsbygden.

Fantastisk uppslutning med nästan 60 deltagare.

Inledning och välkomna

• Bertil Jonsson, kommunstyrelsens ordförande, hälsar välkommen. Gustav Edvinsson och Pär Johnsson är också på plats.
• Malin Olsson Lundqvist inleder med att berätta om sitt uppdrag- ’En väg in för landsbygdsfrågor’-, upplägget för Landsbygdsråden, med hänvisning till referensgruppens inflytande, och kvällens dagordning. Malin har en referensgrupp inför varje Landsbygdsråd som får komma med inspel om vilka teman vi ska ha på rådet. Viktigt utifrån att vi kan bjuda med oss rätt personer som kan svara på frågorna.
• Det nämns att ett återkopplingsbrev skickas efter varje Landsbygdsråd till de boendes e-postadress.

Dagordning för mötet

• Information och dialog kring äldreomsorg och mötesplatser för seniorer på landsbygden. Enhetschefer från Sektor social service
• Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Trygghetssamordnare och kommunpolis
• Ingen akut översvämningsproblematik just nu, men hur jobbar kommunen kontinuerligt med frågan och VA överlag? Information och dialog med VA-chef
• Kommunens satsning på Ungdomar och delaktighet information med nyanställd utvecklingsledare

Malin återkopplar om en medskickade fråga om Älgen 5 (rappade huset före järnvägen)

Ett tillsynsärende startades 2022, rivning beviljades 2022, men ingen rivning har skett än. 2024 kommunicerade man att rivningslovet upphävdes. Det är en pågående process där man framåt ser att man kanske behöver lägga ett viteskrav om inte rivning sker.

Information och dialog kring äldreomsorg och mötesplatser för seniorer på landsbygden. Enhetschefer från Sektor social service

Temat valt utifrån att referensgruppen ser att det är mycket prat och oro i Järpås om att det lagts ner en avdelning på Björkhaga och att folk som söker plats där blir hänvisade till platser inne i Lidköping med hänvisning till platsbrist.

Christina Thimgren, Helen Svensson och Lena Boman från Sektor Social Välfärd, presenter sig själva.

• Processen startas med att sektor social välfärd blir kontaktad ang en biståndhandläggning för särskilt boende.
• Underlag samlas in och diskussion sker.
• En utredning av ovan ska leda till ett beslut. Antingen ett bifall, eller ett avslag om kriterierna inte uppfylls. När bifall har fåtts hamnar man på en väntelista. Önskemål om boende tillfrågas också. 3 alternativ kan önskas. Ett nej kan tackas 2 gånger.
• Korttidsboenden finns dessutom om det behövs.

Fråga: Kan ett korttidsboende bytas till en vanlig plats på ett äldreboende?

• Korttidsboende är en plats där man kan vara under en kortare period. Den ursprungliga ansökan till ett särskilt boende är kvar trots korttidsboendet.

Fråga: Vad händer om nej tackas 2 gånger?

• Sektor Social Välfärd har aldrig varit med om det. De utreder om personer har ett behov för ett boende. Även om man tackar nej, träffas man för att följa upp hur situationen ser ut. I de allra flesta fallen tackas nej för att man har ångrat sig.

• Snittet är 17 dagar från att man har fått ett beslut till att man har fått en plats.
• Ingen kö har tidigare funnits till särskilda boenden.

Fråga: Vad är tankarna med Björkhaga?

• På Björkhaga finns 26 lägenheter. I genomsnitt har 20 personer bott där. Lediga lägenheter har funnits. De som har sökt dit har oftast kunnat få en plats.
• Under sommarperioder har det varit svårt att rekrytera semestervikarier. Denna problematik fortsatte under hösten. Därav att en avdelning är stängt tillfälligt.

Fråga- Det finns ett önskemål av fler att bosätta sig på boendet i Järpås. Boenden framför informationen om att fler av varken personalen eller de boenden trivs.

• Det finns ett behov att rekrytera medarbetare, pga. En dålig omsättning av personal.
• Det jobbas med olika sätt inom vården, t.ex. med välfärdsteknik som ska ge en bättre arbetsmiljö och avlasta personalen mer. Det är en kompetensutmaning i hela Sverige.

Fråga: En farhåga är att sökanden blir satta någon annanstans

• Biståndsenheten erbjuder en lägenhet där det finns ett ledigt.
• Just nu har inga boenden erbjudits i Björkhaga då det inte finns några lediga platser.
• 26 lägenheter är inte längre öppna, 18 är öppna. 3 avdelningar har minskats till 2. En paus har skett. -Varför?
• hushållning med skattemedlen bättre, samtidigt för att söktrycket inte har varit högre.

• Om söktrycket blir större utvärderas detta. När ett behov finns för att öppna fler platser utreds detta mer.

Fråga: Hur många fler ansökningar behövs för att öppna upp fler platser i Björkhaga?

• Ingen specifik information finns för detta. Det följs var människor söker sig och hur många de är.

Det finns inget sparkvar på Björkhöga idag. Det finns inga planer om att lägga ner Björkhaga.

En boende berättar att efter kontakt med en boendehandläggare har den fått veta att det inte finns några platser lediga för boenden i Lidköpings kommun.

En boende berättar att en flexibilitet och valfrihet bör leda besluten.

Information om arbetet med Mötesplatsen

Petra Vedebrand, enhetschef i kommunen, presenterar sig själv. För år 2025 beslutade man att alla mötesplatser ska läggas på en och samma chef- Petra Vedebrand.

Petra frågar vad är det bästa med Järpås?

• Det ligger mitt i. Centralt
• Trevliga människor
• Bra kommunikation, med tåg och buss.
• Gemenskap
• En bra skola och förskola, samt en bra äldreomsorg.
• Kyrkan har en bra gemenskap

• Det förebyggande och hälsofrämjande mötet ger flera friska år.
• Syftet med mötesplatser och träffpunkter; social gemenskap, meningsfullhet, rörelseglädje och goda matvanor. Värdinnorna och värdarna skolas om att jobba med dessa punkter.
• Det finns olika funktioner inom det förebyggande.

De nya öppettiderna på Björkhaga

• Måndag-torsdag 9.30-15.30
• Fredag 09-14.00
• Vill du vara med i ett SeniorRåd? Detta är ett råd som berättar vad seniorer vill. Den dialogen är viktig att få till.
• Kontakta Petra på vedebrand@lidkoping.se

En boende berättar att köket är öppet lördag och söndag och att utbudet är sämre på landsbygden än i Lidköping.

En boende berättar att de har ett större behov av faciliteterna och boende.

Är mötesplatserna stängda över jul?

• På röda dagar är mötesplatserna inte öppna.
• Från 2025 kommer inte lördagar och söndagar vara öppna.

Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Trygghetssamordnare och kommunpolis

Dag Stulen, trygghetssamordnaren i kommunen, och Anders Johansson, kommunpolisen, presenterar sig själva.

• Anders uppmanar de boenden att berätta vad som händer till polisen. Tipsa polisen, använd nätet, gör en polisanmälan osv!

Dag frågar hur året har varit tryggsättsmässigt i Järpås?

• Boende berättar om brända garage
• Lastbilsåkeri har uppmärksammats
• En björk från Långgatan, till väg 177, skymmer sikten.
• Överlag känns det tryggt I Järpås.

Malin berättar att synpunkter och felanmälningar kan skickas på kommunens webbsida.

Lidköpings kommun Länk till annan webbplats.

En app för felanmälningar finns dessutom.

Statistik visas över anmälda brott i Järpås

• Just nu har bedrägerierna och tillgreppsbrott ökat från år 2023 till 2024. En boende berättar att tillgrep i butik har skett, men detta har inte anmälts därav finns det ej med i statistiken.

Dag uppmanar att aldrig lämna ut BankID på telefon, och var inte rädd för att lägga på luren.

En boende önskar med information om AI

• Tekniken som finns nu kan användas för bedrägeri. Om detta händer uppmanar Dag att be om att ringa tillbaka den personen, inte skicka över pengar på en gång.

Lokalt om VA i Järpås

Järpås är ett fokusområde som är prioriterad för förnyelse av VA- lednät. Följande åtgärder är några exempel;

• Mycket tillskottsvatten i spillvattennätet
  • Vid större skyfall har det orsakat källaröversvämningar
  • En hel del kombinerade ledningar – vi behöver bygga duplikatsystem
  • Tak- och dränvatten påkopplat spillvattenledningar – behöver kopplas bort
• Dagvattensystemet
  • Det saknas utbyggt dagvattensystem i delar av området – behöver kompletteras
  • Dagvattenserviser till fastigheter saknas i delområden
  • Äldre dagvattenledningar är dimensionerade efter dåtidens norm
  • Väghållarens cykeltunnel (stort flöde) är påkopplad på VA-huvudmannens dagvattenutloppsledning (större utloppsledning behövs)

Krav på dagvattenseparering kommer att ställas successivt!

En stor utredning har gjorts I Järpås:

Gul – relativt god ledningsnätsstatus, krav på dagvattenseparering behövs

Blå – god status – ledningar bytta, här är det dagvattenseparerat

Röd och lila – här är problemen störst (fokusområde för oss!) Dagvattenledning delvis endast för gatuavvattning idag.

Rosa och ljuslila – kombinerat nät idag

Mörkröd – delvis omlagda ledningar – men kombinerat system

Cyanblå – bl a cykeltunnel vars stora flöde är påkopplat dagvattennätet

Grön – behöver dagvattensepareras

Åtgärder som gjorts

• Mycket planerings- och utredningsarbete nerlagt
• Upphandling av entreprenör klar
• Viss projektering har gjorts
• Komplex planering och projektering
  • Vi tvingas sänka spillvattennätet för att få plats med större dagvattenledningar – blir kollisioner med befintliga ledningar annars.
  • Troligen krävs utbyggnad av en ny pumpstation vid parkområdet (kan krävas planändring)

Åtgärder som planeras i närtid

• VA-jobb startar i vinter (avlasta ”röda området”)
  • 300 m VSD-ledningar byts ut (uppdimensioneras), nytt dagvattenutlopp, fördröjningsmagasin vid Storgatan
• Kompletterande dagvattenledningar kommer byggas ut vid Elementfabriken (avlasta ”lila området”)
• Sen kommer det bli fler VA-omläggningar…

VA- huvudmannen har ansvar för avledning av dagvatten upp till ‘10års regn’ inom verksamhetsområdet.

• En VA huvudman jobbar med att komplettera med dagvattenledningar. Där det saknas, byggs det ut.

VA huvudman ställer krav också på fastighetsägarna.

• Koppla bort stuprörsvatten från spillvattenledningar.
• Ska du gräva på sin tomt?- hör av dig!

En boende berättar om problemen med vatten i cykeltunneln.

Tips- tänk till om du inte ska lägga igen din garageinfart!

Ängens ARV- Det nya avloppsreningsverket som planerar att byggas.

• Status: en entreprenör ska upphandlas.
• Projektering under 2025, förhoppningsvis en byggnation 2026, färdigställs 2029.

En fråga från boende- mellan Parkgatan och väg 177 finns det en allmän väg. När översvämningen/skyfallen var, mellan nummer 27 och 29 rann det från gatan och fastigheterna som var där ner via viadukten.

Ska reningsverket dras i Lidan eller Vänern?

• Det skall dras direkt till Vänern

Ska något göras med cykeltunneln?

• LIMTAB har inte ansvar över det, det är Trafikverket som är väghållare.

Gatuhållaren och väghållaren behöver kommunicera mer ang. problemen och utmaningarna som berör ämnet och det görs.

När dagvatten och spillvatten har kopplats bort

• Inne på tomtmark har varje fastighetsägare ansvar att fixa det som är felkopplat.

Ska LIMTAB visa fastighetsägarna hur de ska åtgärda problemet ang. ledningar på tomtmark?

• När LIMTAB byter sina ledningar skall de samtidigt samtala med fastigheterna om hur det ser ut på deras tomt.

Asfalteringen i Järpås kritiseras. En lutning finns.

• Väghållaren får kontaktas kring detta.

Kommunens satsning på Ungdomar och delaktighet information med nyanställd utvecklingsledare

Karoline Jernsparv, utvecklingsledare delaktighet för Unga, berättar om arbetet med barnrätt och ungdomsdemokrati

• Stärka arbete med barnkonventionen och ungas delaktighet.

Karoline berättar att forum för unga behövs. Det behöver pratas med ungdomarna, titta på forskning som behandlar hur livsvillkoren har förbättrats.

Ett ungdomsråd i Lidköpings kommun ska startas. Ett medskick är att berätta om detta för de ungdomarna som landsbygdsrådets besökare känner. Detta forum ska skapas tillsammans med ungdomarna. Högstadieungdomar och gymnasieungdomar pratas med.

• Om ett intresse finns hos en ungdom att vara med kan de höra av sig till Karoline.

En boende berättar om ledar-brist för ungdomar i Järpås. Den saknas t.ex. en skate-ledare för unga.

En boende frågar om fritidsgården ska öppnas igen. Vad är status?

• Frågan om fritidsgård tas med och svar ges i återkopplingsbrev.

Samtal sker mellan Järpås IS och Ung i Lidköping på sektor Bildning där man tittar på hur man med gemensamma krafter kan få till mer aktiviteter för unga i Järpås.

Kontaktuppgifter:

Karoline.jernsparv@lidkoping.se

Bertil Jonsson summerar och avslutar landsbygdsrådet.

• Bidrar till diskussionen om Björkhaga att det inte finns någon politisk viljeriktning från något politiskt håll att lägga ner de särskilda boendena på landsbygden.
• Reflekterar över att investeringarna i det nya Reningsverket, på över en miljard kronor är den största som gjorts i Lidköping historiska.

Onsdagen den 27 november, hölls ett Landsbygdsråd där politikerna och tjänstepersonerna från kommunen, Leader Nordvästra Skaraborg och F7 fick möta invånarna i Tun med omnejd.

Inledning och välkomna

• Bertil Jonsson, kommunstyrelsens ordförande, hälsar välkommen.
• Malin Olsson Lundqvist inleder med att berätta om sitt uppdrag- ’En väg in för landsbygdsfrågor’, kvällens dagordning och processen kring Landsbygdsråden, med hänvisning till referensgruppens inflytande.
• Det nämns att ett återkopplingsbrev skickas efter varje Landsbygdsråd till de som skrivit upp sina e-postadresser på deltagarlistan som skickas runt.
  

Vad händer med radhusen på Svensrovägen?

Svar från Näringslivschef Anna Sundbom:

Hej Malin!

Nu har jag pratat med Zlatko, ägaren till radhusen. Han håller på och renoverar husen och är snart klar. De kommer att läggas ut för försäljning, antingen i klump eller enskilt.

• Malin läser upp svar på medskick från referensgruppen från AB bostäder, om vad som gäller vid vinterväghållningen i Tun.

Undermålig snöröjning

Snöröjningen har varit dålig och AB bostäders byggnader sopas inte av på trappor mm.

Rörigt och ingen visste riktigt kring samordning

Med många olika aktörer och vem ansvarar för vad? Exempelvis hemtjänsten hos de äldre.

Svar från AB Bostäder:

Hej Malin!

Bra att ni hör av er.

Vi använder oss av en entreprenör för vinterväghållning av gångvägar på Egnahemsvägen/Kvarngatan 2 och Kvarngatan 1.

Trappor och det som anses tillhöra lägenheten ska normalt sett skötas av hyresgästen själv.

I den mån vi har möjlighet försöker vi naturligtvis att hjälpa till så mycket vi kan.

Men alltså inget som normalt ingår.

En del klarar själva, en del hjälper sina grannar, en del tar hjälp av anhöriga.

Vet att vi hade en trevande inledning av vintern förra året, men fick uppfattning att det blev bättre och bättre.

Jag kommer träffa entreprenören inom kort och då framföra att det finns viss förbättringspotential.

Så här står det i vår folder ta hand om din uteplats som samtliga hyresgäster med marklägenhet har fått till sig.

Hårdgjorda ytor:

Gångar och uteplatser sköts av dig som hyresgäst, tex att rensa mellan plattor, rensa mossa och kantbeskära gräsmatta. Snö och halkbekämpning ska utföras av dig som hyresgäst som hör till din marklägenhet. Vissa undantag finns för dig som hyr en sk seniorlägenhet.

De lägenheter vi har i Tun är marklägenheter.

• Dialog kring mer aktiviteter i Tun. Vilka behov finns och vad kan vi utveckla tillsammans? Inspiration från Leader Nordvästra Skaraborg
• F7 Såtenäs deltar i diskussionen och ger en nulägesbild och av sitt arbete framåt
• Dialog om Mötesplatsen med enhetschef från Sektor social välfärd
• Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Med kommunens trygghetssamordnare.

Dialog kring mer aktiviteter i Tun. Vilka behov finns och vad kan vi utveckla tillsammans? Inspiration från Leader Nordvästra Skaraborg

• Lovisa Johansson Hollsten, verksamhetsledare på Leader Nordvästra Skaraborg, presenterar sig själv.

Bakgrund

• Leader Nordvästra Skaraborg är en del av kommunens och EU:s sätt att jobba med landsbygdsutveckling. Det är viktigt att beslut ska fattas lokalt och att utvecklingsstöd finns för det.
• Vad behövs för en ledande landsbygd?
• Lovisa berättar att när det saknas saker måste det tas ett steg för att göra något nytt, eller rädda något gammalt. En möjlighet måste ses och energi måste finnas för att ta ett nästa steg. Mötesplatser är grunden för detta.
• I vissa sammanhang har Lovisa haft en kontakt genom åren i Tun.

Goda exempel FramtidNossebro

• FramtidNossebro är en förening i Nossebro som Leader Nordvästra Skaraborg har stöttat. Nossebro har en liknande historia som Tun.
• Föreningen har varit aktiva i många år och de har gett en energi i föreningslivet.

• Ett projekt som föreningen har sökt stöd för hos Leader Nordvästra Skaraborg är en kvarn som har stått i centrum som varit ägd av privata fastighetsägare. Tänk om man kunde göra något kul med den? Kan man ha en mötesplats i den lokalen för att lära sig mer om Nossebro? Dessa frågeställningar har lett till idén av att rusta upp kvarnen.
• Nu har det blivit en restaurang i kvarnen- Nosse Kvarn.
• I samband med utvecklingen av strandpromenaden, har föreningen även varit aktiva i att anlägga konst längst Nossan,

• Ett annat exempel omfattar ett studieförbund har sökt stöd. De har genom det beviljade stödet fått en bättre kontakt med sin målgrupp.

Medskicket är att engagemang går i vågor. Det måste fortsätta pratas med varandra. Platsen måste finnas för att utbyta idéer.

Process

• Om man kommer på att man skulle vilja ha ett stöd för landsbygdsutveckling kan man höra av sig och söka stöd hos Leader Nordvästra Skaraborg.
• Först pratar man om idéerna med Leader. Hur löser vi rätt problem?
• Tips: Var ute i god tid!

Hur är stämningen i Tun? Är man trötta på projekt eller skulle man kunna tänka sig ett nytt utecklingsprojekt? (Frågan går ut till boenden)

• En boende berättar att de har tidigare söka stöd för landsbygdsutveckling, och fått 600.000kr beviljat. I samband med detta tog de fram idéer och kartor. Men när projektet skulle sättas i verket saknades det pengar.
• Lovisa frågar om dessa idéer kan utvecklas.

• En boenden berättar om att de har i samband med projektet ovan även önskat en busskur från Västtrafik.
• Lovisa berättar att investeringsandelen beror på vad det blir för projekt som önskas.

• Malin frågar Lovisa om en lokal mobilisering, som får fler att engagera sig kan läggas upp som en projektidé?
• Lovisa berättar att det finns möjligheter för detta.

• En fråga som uppkommer är om macken söka medel från Leader?
• Lovisa berättar att hon är intresserad av att höra mer. Det finns potential för Leader nordvästra Skaraborg att diskutera nytänkande på macken.

Kontaktuppgifter:

• Lovisa Johansson Hollsten. Verksamhetsledare och kontaktperson för nya projektidéer lovisa@leadernvskaraborg.se 0702-57 70 39.

F7 Såtenäs deltar i diskussionen och ger en nulägesbild och av sitt arbete framåt

Torbjörn Lingvall från F7 presenterar sig själv. Därefter delar ut Torbjörn en folder till de boendena. Allmän information finns i foldern.

Bakgrund

• F7 är en stor arbetsgivare i regionen. Verksamheten bedrivs också i Thailand, Ungern, Brasilien, Såtenäs, Linköping, Arlanda Stockholm och Karlsborg.
• Torbjörn berättar att det är en allvarlig situation i vår värld. Uppgiften som F7 har är inte endast att försvara oss utan också att försvara vår allians (en del av NATO) (med en betoning det nordiska samarbetet). Operationsområdet är större än endast Såtenäs och över Vänern.
• Sveriges territorium skyddas hela dygnet runt.
• Olika flygmaskiner som tillhör NATO kan finnas uppe i flygfältet.
• F7 tar också hem svensk personal, utför sjuktransporter, opererar personal ombord. Detta är på uppdrag av MSB.

• Gränskommunerna jobbar också i totalförsvarsfrågorna. Bredskapshandläggarna på kommunal nivå arbetar med att göra planerna för oss.
• Ett bra samarbete med Länsstyrelsen finns också, för att öka på planeringen som i slutändan ska hjälpa invånarna.

Boendes medskick

• En boende berättar att de anställda också bör bo i Tun. En möjlighet för detta finns, istället för byggstopp. ’En möjlighet istället för en begräsning måste ses’, berättar den boende. Det finns många möjligheter för att samhället ska växa
• Torbjörn tar frågan vidare, och berättar att ska det byggas något i Försvarsmakten tar det 10års handläggningstid.
• Försvaret vill vara med i dialogen om frågan med kommunen.
• Det finns 2 värden med byggstopp.

• En boende berättar att cykelmöjligheter i Tun behöver utvidgas. De berättar om exemplet GC-väg mellan Grästorp och Flakeberg.

• En boende berättar att 40km/h inte hålls vid avsmalningen i Tun.
• Frågan skickas vidare till kommunpolisen.
• Torbjörn berättar att det även finns en militärpolis som kontrollerar hastigheten på militärfordon.

Framtid

• En ny tillfartsväg planeras. Försvaret håller på att bygga om för att undvika Tun. Var kommer den ligga? Den kommer troligtvis att dras där Tunet ligger, men det är inte bestämt.
• Det planeras att byggas om från Gärstorpsvägar för att undvika den tunga trafiken. Förstärkt huvudbanan för att starta norrut, ut över Vänern.
• F7 har begränsade start- och landningar över Tun.

• Miljödomstolarna har tagit ett beslut om bullervärde och decibel som är ett bekymmer, särskilt för de större transportflygplan. Herkules ska bytas mot den brasilianska C390, en tystare maskin. JAS ska bytas ut mot GRIPEN-E.
• F7 är så miljömedvetna som det är möjligt.

• I NATOS tillträde ska väga, järnvägar och infrastruktur förbättras för svenska invånare. Anslag finns att få från NATO och EU, inte endast skattepengar.

• En boende ställer frågan- Hur ställer sig F7 till att det inte finns ett akutsjukhus i Lidköping?
• NATO ställer tillgänglighet för närhet till sjukhus.
• Regionen har inte ställt frågan till försvarsmarken om detta.
• F7 jobbar för att öka sjukvården i närheten.

• Fråga- Finns det skyddsrum i Tun?
• Torbjörn rekommenderar att kika på nätet.

• Fråga- Kommer bullerområdet ändras av de nya maskiner? Ska det byggas om, ändras?
• Torbjörn berättar att FIM, inspektörer för hälso- och miljö är med och gör bullermätningar. Därefter får försvaret bedöma vad som kan och inte kan göras.
• Inga nya ljudmätningar har gjorts med de nya maskinerna. När den väl kommer hit, ska bullermätningar ske. Därefter kommer de få veta vad som behöver göras.

• En boende frågar om värnplikten kan låna böcker på biblioteket?
• Det finns alla möjligheter för personalen att komma hit.
• Många i personalen söker aktiviteter i närområdet.
• Dagens aktiviteter som finns att göras är begränsade, därav vill F7 bidra till aktiviteter. Värnplikten har några ekonomiska resurser för att hjälpa till och utöka aktiviteterna. B.la. har cyklar köpts till många som tillhör försvaret.
• Mer förslag för detta kan diskuteras mer med Torbjörn.

• Fråga om tillgänglighet till badet på sommaren. Tidsperioden för bad är begränsad. Detta är styrt av andra regelverk

Kontaktuppgifter:

• Torbjörns kontaktuppgifter

Malin tackar för Torbjörns tid och ger de boendena 3 samtalsfrågor som kan diskuteras medan vi fikar.

Samtal kring frågor:

• Hur kan vi bli fler som vill engagera sig i Tuns utveckling?
• Är projekt en väg att gå för detta?
• Kan vi skapa en arbetsgrupp, vilka ska ingå?

Efter samtalen så återkopplades kort i storgrupp och Malin tar med sig kvällens samtal som underlag till Intresseföreningen som avgör vad som blir nästa steg.

Dialog om Mötesplatsen med enhetschef från Sektor social välfärd

Petra Vedebrand, enhetschef från Sektor social välfärd, presenterar sig själv.

’Det förebyggande och hälsofrämjande mötet ger flera friska år.’

• Petra ber de boenden att pitcha Tun. Vad är bäst med Tun?
• Allt
• Snälla människor
• En jättebra skola

Bakgrund

• Det finns ingen möjlighet att bemanna samma personal för senior gympa längre. Sjuksköterskorna måste flyttas från mötesplatsen och andra professioner får kliva in.
• 11 mötesplatser och 3 träffpunkter finns i kommunen.

Syftet med mötesplatserna & träffpunkter

• Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet- Hur kan vi få seniorerna att ha fler friska och goda år?
• Man kan få fler friska år. Den metaboliska åldern kan mätas. Det är aldrig för sent att börja träna och äta bättre. Det är viktigt att jobba med sociala gemensamma, fysiska aktiviteter, goda matvanor, och meningsfullhet,

Petra berättar att hon vill bemanna och att hon vill skapa ett seniorråd.

• Det finns flera olika mötesplatser och träffpunkter i Lidköpings kommun.
• Funktioner inom det förebyggande som kan användas.
• Det finns 125 antal volontärer som är inskrivna i Lidköpings kommun. Allting från 18 till 97 år. Det finns inga begränsningar på vad en volontär kan göra. Man kan även få en utbildning.

Tuns träffpunkt

• Den nuvarande personalen ska sluta vara värdinnor. Ny bemanning ska ske med aktivitetselever.

Petra berättar att hon vill ha ett seniorråd för att diskutera exempelvis vilka aktiviteter som man uppskattar och vill ha på mötesplatsen. Det har varje träffpunkt och seniorplats. Minst 2 gånger i året ses de. Den som är intresserad kan kontakta Petra. Ny-öppning blir den 16 januari.

• En fråga som kommer upp är om det kan fortsättas med cirkelträning?

Petra berättar om så önskas kan det fortgå. Den nuvarande personalen ska bara bytas ut mot nya.

• 3h i veckan finns att bemannas.

• En boende berättar att Verksamheten i Tuns församlingshem finns varannan måndag efter middag finns Cafe Grace kl 13:30 i Tuns församlingshem. Social samhörighet. Fika erbjuds.

• En boenden efterlyser matsalens öppnande igen.

• Petra ber att prata vidare om detta.

Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Med trygghetssamordnaren

Dag Stulen, trygghetssamordnaren i kommunen, presenterar sig själv.

Anmälda brott

• Dag stulen visar en statistik över anmälda brott i Tun. År 2021, 2022,2023 och 2024. Antalet anmälda brott har minskat från 54 år 2023 till 37 år 2024.

• Dag frågar boendena om den upplevda och faktiska tryggheten i Tun.
• Ur en trygghetssynpunkt berättar Dag att det har varit ett bra år. Om något sker ska polisen kontaktas.

Bedrägerier- ett samhällsproblem

Dag uppmanar till att göra följande för att skydda sig mot telefonbedrägerier:

• lägga på luren
• logga inte in
• lite inte på alla!

Affischer med ovan finns att ta under landsbygdsrådet.

• En boende berättar att väntetiden är för lång när 114 14 rings.
• Dag berättar om en polisanmälan vill göras är det mer effektivt att göra denna via nätet. Flera saker finns att göra på polisens hemsida. En boende berättar att det är ett stort problem för äldre att hänvisas till hemsidor i samhället.

• En boende berättar om Safe Land- grannsamverkan som finns. Det är ett sätt att hjälpa varandra.

112 rings om det är ett pågående brott.

Dags medskick är- Var mån om varandra och hjälp varandra!

• En boende frågar om det fortfarande är ett alternativ att komma in på polisen för att få hjälp
• JA, det är det!

Avslutning

Malin Olsson Lundqvist tackar för ett givande möte, och lämnar order till Bertil Jonsson.

Bertil Jonsson och Gustav Edvinsson tackar för diskussionen och avslutar därefter mötet.

Bertil Jonsson hälsar välkommen

Malin Olsson Lundqvist presenterar sig själv och rollen som landsbygdsutvecklare

Presenterar även upplägget för landsbygdsråden:

1. Medborgardialoger på fem platser på landsbygden- Vinninga, Järpås, Tun, Örslösa och Kållandsö och utifrån önskemål gör vi nu ett besök i Mellby Gillstad och Lovene
2. Innan själva rådet så har vi referensgruppsmöten med boenden på orten för att välja ut ett antal teman.
3. Bjuder med rätt tjänstepersoner utifrån teman
4. Själva rådstillfället
5. Återkoppling via brev till dem som skrivit upp sina e-postadresser på deltagarlistan.

Möjlighet för finansiering via landsbygdsutvecklingsmedel på kommunen.

Exempel på tidigare beviljade bidrag: Hundrastgård i Tun, discgolfbana, Vinninga delfinans och pumptrackbanan i Järpås.

Teman för kvällen

• Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter
• Lekplatser - Hur resonerar kommunen kring frågan?
• Dialog kring aktiv fritid för unga
• Information och samtal kring säkra vägar
• Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv

Angelique Ohlin och Anneli Isberg driftsledare Sektor service

Fråga kring att man önskar en lekplats i Mellby.

Håller på med lekplatsutredning som kommer att pågå i tre år till. Vill göra färdigt det som är påbörjat. Begränsat med pengar och det blir dyrare att bygga. Jobbar idag även mycket med stock och stenar. Finns inte mycket kommunal mark. Skötsel och drift finns det inte pengar avsatta till just nu.

Fråga: Mellby växer flera barnfamiljer har flyttat hit, möjlighet att använda mark vid sopstation där är kommunal mark. Är platsen bra?

Kanske inte ideal för att ta sig dit med nuvarande trafiksituation.

Historik lekplatsutredning har man jobbat med under 10 år. De är inte klara med dess målsättningar så man har förlängt den i tre år till. Det är två i Filsbäck, en i Vinninga och en i centrum kvar. I den gamla lekplatsutredningen finns inte Mellby/Gillstad med. Finns inga driftpengar härute. När nästa ”omgång” kommer kanske Mellby ev komma ifråga.

Tennisplan hur många år måste man vänta på nytt nät?

Möjlighet att söka pengar för att göra något på ”privat” mark

Detta har varit en lång process som pågått länge 37 år Tidigare svar kommunen gör bara åtgärder på egen mark

Drift och tillsyn av lekplats. Tillsyn en gång i veckan.

Medborgarförslag/synpunkt har lämnats in om att måla linje på ytan vid sopstationen. Vad har hänt med detta - ingen återkoppling har varit.

Belysning i spåret. Spåret är föreningsägt med ett avtal som är 50 år gammalt med markägare som inte är kommunens. Finns vissa juridiska problem innan belysningen kan förnyas.

Om man har synpunkter, felanmälningar och åsikter om kommunen så är funktionen på lidkoping.se längst ner på första webbssidan som heter ”Tyck till om kommunen” eller ”Gör en felanmälan” jättebra funktioner. Då går frågan till rätt tjänsteperson på kommunen och man får en personlig återkoppling på sin fråga/synpunkt. Det finns även en felanmälningsapp som man kan ladda ner.

Trygghetssamordnare Dag Stulen

Kommunpolis Anders Krullen Johansson

Samverkansöverenskommelse och medborgarlöfte 2årigt. Jobbar mycket praktiskt. Viktigt att få input om saker händer. På polisen.se finns möjligheter att ge tips eller göra anmälan.

Anmäl brott | Polismyndigheten Länk till annan webbplats.

Om man lämnar tips ge även telefonnummer så Anders kan ringa upp.

Problem i Mellby Mellbyvallen och Bygdegården. Annars är området väldigt bra och lugnt.

EST effektiv samordning för Trygghet. Finns även en kommunövergripande grupp, lägesbildsgruppen som träffas varannan vecka.

Ungdomschef Per Dahlberg blev tyvärr tvungen att lämna hastigt återbud. Karolin kommer att svara på era frågor så gott hon kan.

Karolin Järnsparv, utvecklingsledare Unga och delaktighet, Sektor social Välfärd.

Vad som styr Barnkonventionen

Nationell ungdomspolitik och gäller för alla unga mellan 13-25 år.

Nationell ungdomspolitik som gäller för alla unga mellan 13-25 år. Artiklarna 1-42 är lag sedan 2020. Barnkonventionens grundprinciper: Artikel 2. Alla barn har lika värde och rättigheter, Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, Artikel 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling samt artikel 12 Alla barn har rätt att få uttrycka sin mining och få den respekterad i alla frågor som berör barnet.

Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.

Demokratin utmanas på olika nivåer: Sjunkande valdeltagande, ökad polarisering och en minskad tillit till samhället. Unga är engagerade i politik och samhällsfrågor, men engagemanget skiljer sig utifrån ungas olika förutsättningar, livs- och uppväxtvillkor. Undersökningar visar att det är svårt för unga att hitta vägar in i politiska sammanhang och SKR lyfter att skolan sällan fyller den roll som den gjort tidigare som arena för möte mellan unga och politiker.

Medborgarnas engagemang och deras roll som förändringsaktörer av största betydelse. Ett aktivt deltagande är inte bara viktigt för vår demokrati utan också för att samhället ska bli mer inkluderande och hållbart. Men också ett attraktivt samhälle där man trivs och vill stanna kvar eller flytta tillbaka till.

Inflytande och delaktighet ingår i folkhälsopolitikens målområden. Att vara del av ett socialt sammanhang, ha inflytande och kontroll över sitt liv är viktigt för människors hälsa. Att stärka ungas möjligheter att påverka sin vardag är en viktig utgångspunkt lokalt.

Skillnader i samhällsengagemang: Tjejer, hbtqi-personer, inrikes födda, unga med föräldrar med lång utbildning och unga utan funktionsnedsättning är i högre grad både intresserade och engagerade än andra unga. Sociala nätverk och en omgivning som är samhällsengagerad främjar ungas engagemang medan tidsbrist, psykisk ohälsa, ekonomi, otillgänglighet och brist på kunskap kan vara hinder för engagemang.

Jämlikt innebär inte att alla behöver samma sak utan att de som behöver mest får mest.

Att jobba med: vad vet vi om barn och ungdomar i Lidköping vilka forum finns eller behöver skapas. Ungdomsråd håller på att skapas. Karolin är ute på gymnasie och högstadier för att hitta intresserade ungdomar för att se vad som är behovet.

Ungdomar har väldigt olika förutsättningar för att engagera sig. Viktigt att inte hitta på former som ungdomar inte vill ha.

Fritid för unga

Ungdomschef Per Dahlberg var inte på plats, men det här var medskick från honom så hoppas vi att vi kan återkomma i ämnet.

• Ung i Lidköping – fritidsgårdar, Café Iris, arrangemang, uppsökande verksamhet, skolbesök, pop up med bussen
• Fältverksamhet – skolor
• Föreningsbidrag

Hur ser uppsökandeverksamheten ut? Kan det komma aktiviteter till Mellby (bussen)? Svar: Möjlighet finns om det finns mottagare.

Inspel, det finns möjlighet att spela pingis i bygdegårdens källare. Kan man inte bygga något kring det?

Finns det skolvärdinnor idag?

I skolor finns socialpedagoger och andra resurser tex fältare

Kontakt:

Karoline Jernsparv, utvecklingsledare

karoline.jernsparv@lidkoping.se

Per Dahlberg, enhetschef

per.dahlberg@lidkoping.se

Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv

LiMTAB Eva-Lena Beiron, VA-chef

Dagvatten – generellt

Vad görs åt översvämningarna?

Svar jobbar uppströms med fördröjning/avledning och få bort ”felkopplingar”

VA-huvudmannen har ansvar för avledning av dagvatten upp till
”10-årsregn” inom verksamhetsområde

• Dimensionering för 10-årsregn: Ledningsnät för dagvatten ska dimensioneras för att klara ett 10-årsregn, alltså ett regn som statistiskt inträffar en gång per 10 år. Regn som överstiger denna nivå måste ledas bort ytledes.
• Äldre normer för ledningsnät: Många äldre ledningsnät är dimensionerade för mindre regn (1-, 2- eller 5-årsregn) beroende på dåtidens standarder, och ledningarna är designade att hålla i 50-100 år.
• Klimatanpassning: Numera lägger man till en klimatfaktor i dimensioneringsnormerna för att möta ökade regnmängder. Dock klarar ledningsnätet inte extrema skyfall – de måste fortfarande avledas ytledes.

• 100-årsregn/skyfall: Vid samhällsplanering bör man säkerställa att ett 100-årsregn inte skadar bebyggelse genom att anpassa markhöjder.
• Dikningsföretag på landsbygden: På landsbygden hanteras vattenavledning ibland av dikningsföretag, där markägare har gemensamt ansvar enligt andelstal. Vissa av dessa markavvattningsföretag är aktiva, medan andra inte underhålls längre. Här finns en problematik

Vad gör vi som VA-huvudman?

• Dagvattenseparering framåt – dagvattenledningar är inte helt utbyggda – vi kommer komplettera med det där det behövs.
• Krav på dagvattenseparering. Vi kommer ställa krav på att fastighetsägare också dagvattenseparerar inom tomtmark. Dagvatten och dräneringsvatten får inte ledas till spillvattenledning. Det framgår av ABVA.

Vad kan du som fastighetsägare göra?

• Redan nu kan fastighetsägare bidra genom att koppla bort stuprörsvatten från spillvattenledning (tar man omhand om allt dag- och dränvatten lokalt kan man få reduktion på taxan)

• Ska du gräva på din tomt? – hör av dig!
  Vid omläggning av ledningar på tomtmark bör man som fastighetsägare förbereda och koppla rätt på sin del. Vi upprättar dagvattenservis om det saknas. Även om dagvattenledning inte finns utbyggd utanför tomten så är det lätt att koppla om sen när vi kommer med vår ledning – då behöver du inte göra om en gång till.

Lokalt om VA i Mellby

• Mycket tillskottsvatten
  • Orsakar bräddning vid större regn
  • Inga översvämningar här – men orsakar problem nedströms i Åsaka
  • En del felkopplingar med dikesbrunnar har hittats som kopplats bort – troligen blivit bättre.
  • Få kommunala dagvattenledningar – men en del dikningsföretagsledningar
• Planeras viss ombyggnad av ledningar, men vi avvaktar tills man vet om detaljplan i nordöstra hörnet kommer bli aktuell.

Lokalt om VA i Gillstad

• Kommunalt verksamhetsområde dagvatten – dagvattenledningsnät
• Översvämningar vid skyfall – i några källare, men huvudsakligen ytledes
• Finns felkopplingar på fastigheter och saknas lite dagvattenledningar
• Relinat många spillvattenledningar i området och tätat lock
• Dikningsföretag – ledning genom området
  • Stora ytor uppströms som vatten avleds från i dikningsföretagets ledning
  • Det kommunala verksamhetsområdet ansluter också till dikningsföretaget
  • Kollapser på ledning uppströms VA-huvudmannens dagvattenledningsnät som delvis åtgärdats – återstår någon del där det måste kommas överens med fastighetsägare
  • Åtgärder gjorda på kommunens mark i anslutning till Gillstad – bl a vallar

Lokalt om VA i Lovene

• Spillvattenledning genom området avleder spillvatten från såväl Järpås och Lovene.
• Mycket tillskottsvatten som orsakat många källaröversvämningar – i så väl Järpås som Lovene.
• Vi har gjort ett stort utredningsarbete. En del stuprör felkopplade på tomtmark, många dräneringar belastar spillvattenledningen.
• Ombyggnader planeras. Vi börjar i Järpås för att inte dränka Lovene som ligger nedströms
• Komplettering med vissa dagvattenledningar. Utbyggnad av dagvattenledning planeras ske i Skogsgatan i vinter.
• Bräddbrunn vid pumpstation byts ut (pågår)

Limtab planerar att bygga ett nytt reningsverk där byggstart är planerat till 2026 och det ska vara klart 2029.

Projektet innefattar även omfattande arbete med att lägga nya ledningar till och från det nya verket. Det befintliga är gammalt och har för låg kapacitet. Den befintliga platsen är olämplig med översvämningsrisk och närhet till planerade bostäder.

Allt ska vara löst 2029 då det nya reningsverket ska stå klart. Projektet har gått ut på anbud och intervjuer kommer ske till jul och kan vara klart efter nyår för att börja detaljprojektera.

Byggstart förhoppningsvis 2026 vid Ekestubben, norr om Hovby flygfält. Antagen budget 1105 miljoner kronor.

Taxorna är låga i Lidköping som det är i dag jämfört med andra kommuner. Det kommer komma taxehöjningar framåt när underhållet kommer ikapp oss.

Läs mer om Ängens Arv Länk till annan webbplats.

Tora Gustafsson, chef på Strategisk Planering, Sektor samhälle

Angående farliga vägar, särskilt lyfts bymiljövägen i Mellby upp som mörk och att det är svårt att se om det går någon på sidorna. Det ställs också frågor om utfarter och korsningar i Lovene som är farliga.

Svar:

Detta är Trafikverkets vägar och då har de också ansvar. Synpunkter och frågor ställs via Frågor till Trafikverket - E-tjänstportalen Länk till annan webbplats. då ska det komma en återkoppling på ärendet. Gör det inte det kan kommunen försöka hjälpa till att undersöka varför det inte kommit svara eller återkoppling på frågorna. Men viktigt att synpunkterna kommer till rätt instans.

Ang bymiljövägen i Mellby så tar Tora med sig frågan om chikaner som kanske en möjlig åtgärd för att öka säkerheten.

Cykelvägar på landsbygd

Investeringsmedel i budget årligen från och med 2023

Även utrymme för projekttjänst, 2 år

Projektledare anställd september 2023

Tre olika typer av cykelvägsutbyggnad på landsbygd

Cykelvägar utmed Trafikverkets vägar (beroende av tilldelning från Trafikverket, men hållbart över tid. Höga investeringskostnader och tar tid)

Cykelleder på befintliga vägar

Utbyggnad av cykelvägar på privat mark finansierat av kommunen

Utmaningar med att ”bygga cykelväg” från kommunens sida

Det behöver finnas ett lokalt driv i frågan, ex som det finns på Kållandsö nu kring Läcköleden.

Driftsfrågan

Möjligheter med cykelleder:

Lättare att komma fram på befintliga vägar

Fortfarande utmaningar med markägare

Kräver fortlöpande personalresurser men inte så stora investeringar

Driftfrågan fortfarande en utmaning

Om man har synpunkter, felanmälningar och åsikter om kommunen så är funktionen på lidkoping.se längst ner på första webbssidan som heter ”Tyck till om kommunen” eller ”Gör en felanmälan” jättebra funktioner. Då går frågan till rätt tjänsteperson på kommunen och man får en personlig återkoppling på sin fråga/synpunkt. Det finns även en felanmälningsapp som man kan ladda ner