Psykisk hälsa

Tonåren är en period av stora förändringar. Det är vanligt att känslor, humör och behov förändras samtidigt som krav från skola, fritid och sociala relationer kan öka. Som förälder spelar du en viktig roll för ditt barns psykiska hälsa. Genom att vara närvarande, lyhörd, lyssna och skapa förutsättningar för balans i vardagen kan du bidra till att ditt barn mår bra och utvecklas på ett tryggt sätt.

Bra att veta om unga och psykisk hälsa

Balans är viktigt för psykisk hälsa

För att må bra psykiskt behöver unga balans mellan flera saker: sömn, kost, rörelse, relationer, meningsfulla aktiviteter och återhämtning. Många ungdomar behöver hjälp att hitta den balansen, och du som förälder kan stötta med rutiner och prioriteringar.

Det är normalt att må dåligt ibland

Alla barn och unga kan känna sig ledsna, oroliga, stressade eller osäkra under perioder. Motgångar, konflikter, skolstress och förändringar är en naturlig del av att växa upp och behöver inte betyda att barnet har psykisk ohälsa.

Under tonåren är det vanligt att humöret varierar och att känslor blir starkare. Även barn och unga som i grunden mår bra kan påverkas av sådant som händer i skolan, på fritiden eller i relationer med andra.

Psykisk ohälsa kan visa sig på olika sätt

När en ung person mår psykiskt dåligt syns det inte alltid tydligt. Psykisk ohälsa kan ta sig olika uttryck och visa sig på olika sätt hos olika personer. Ibland märks det genom nedstämdhet eller oro, men det kan också handla om förändringar i beteende, sömn, motivation eller sociala relationer.

Psykisk hälsa påverkas av många delar av livet. Utsatthet, mobbning, konflikter eller otrygghet i skolan kan påverka måendet, precis som sådant som händer i familjen, bland vänner eller på fritiden. Därför är det viktigt att se till helheten och vara uppmärksam på förändringar som håller i sig över tid.

Tecken på att ditt barn kan behöva extra stöd

Signaler att hålla ögonen på:

  • förändrat humör eller ökad irritation
  • nedstämdhet eller oro
  • sömnsvårigheter och trötthet
  • hög frånvaro från skolan
  • social isolering
  • förändrade matvanor
  • svårigheter med motivation och koncentration
  • ökad skärm- eller spelanvändning
  • återkommande fysiska besvär som magont eller huvudvärk

Om du känner igen flera av dessa tecken, om de är långvariga eller om du är orolig för hur ditt barn mår är det viktigt att ta oron på allvar och söka stöd.

Viktigt för dig som förälder – fem saker att tänka på

  1. Prata om känslor
    Försök hitta tid att umgås på barnets villkor – det ökar chansen att hen börjar prata. Uppmuntra ditt barn att sätta ord på känslor och visa att det är okej att prata om svåra ämnen.
  2. Stötta i skolan
    Visa intresse för skolarbetet och ha kontakt med skolan om du märker förändringar.
  3. Uppmuntra fritidsaktiviteter
    Hjälp ditt barn att hitta aktiviteter som känns roliga och meningsfulla, och att röra på sig utifrån sina egna förutsättningar.
  4. Skapa balans i vardagen
    Stöd din tonåring i att hitta rutiner för sömn, skola, återhämtning och fritid.
  5. Visa intresse för livet online
    Prata om vad ditt barn gör på nätet och kom överens om rimliga skärmvanor. Följ upp hur dataspelande, sociala medier eller annan skärmanvändning påverkar vardagen, relationerna och skolarbetet.

Stöd och hjälp

Känner du oro för ditt barn? Du behöver inte bära oron ensam. Prata med andra vuxna runt barnet, till exempel skolpersonal, elevhälsan, fritidsverksamhet eller fältare. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan också bidra med stöd och olika perspektiv.

Du känner ditt barn bäst. Om något inte känns som vanligt är det viktigt att ta den känslan på allvar. Vänta inte på att problemen ska bli större.

Det finns stöd för barn, unga och vårdnadshavare – och det är aldrig för tidigt eller för sent att söka hjälp.

Akut

Om ditt barn uttrycker tankar på att skada sig själv, självmordstankar eller befinner sig i en situation där det finns akut risk för liv eller hälsa ska du ringa 112.

Behöver hjälp snabbt

Om ditt barn uttrycker hopplöshet, självhat eller att livet känns meningslöst, eller om du är orolig för att barnet kan skada sig själv, är det viktigt att agera direkt. Kontakta 1177 för rådgivning eller vänd dig till BUP:s akutansvar för bedömning av akuta psykiatriska tillstånd.
Läs mer om BUP akutansvar - 1177 Länk till annan webbplats.

Vid oro eller psykiska besvär som påverkar måendet

Om du är orolig för hur ditt barn mår behöver du inte vänta tills problemen blivit stora. Du kan i första hand kontakta den vårdcentral där ditt barn är listat för råd och bedömning. Som ett komplement finns Ungas psykiska hälsa (UPH), som erbjuder stöd och tidiga insatser för barn och unga.
Läs mer om ungas psykiska hälsa - Närhälsan Länk till annan webbplats.

Föräldrastöd i Lidköping

Stöd kring ditt föräldraskap eller utmaningar i relation till ditt barn eller ungdom.
Läs mer om föräldrastöd och anhörighstöd.

Socialtjänsten

Känner du oro för ditt barn kan du kontakta Socialtjänstens mottagningsgrupp för att få stöd och hjälp.
Läs mer om hur du kan ta kontakt och göra en orosanmälan.

Fältsekreterare

”Fältarna” finns i kommunen för att stötta och hjälpa ungdomar.
Läs mer om våra Fältsekreterare.

Stöd och hälsa i skolan

I skolan finns flera professioner som arbetar för att främja elevers hälsa, trivsel och lärande.
Läs mer om stöd och hälsa i skolan.

Folkhälsomyndigheten

Vill du veta mer om psykisk hälsa, vanliga utmaningar under tonåren och vad som stärker välmånende? Här hittar du kunskap, råd och information både för unga och vuxna.
Läs mer om pykiskt hälsa - Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Publicerad:

Senast uppdaterad:

Sidansvarig: socialvalfard@lidkoping.se