Nationella minoriteter

I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoriteternas språk och kultur är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv. Arbetet med att stärka skyddet av de nationella minoriteterna är en del av arbetet med att värna de mänskliga rättigheterna. Därför ska även kommuner föra en minoritetspolitik.

Gemensamt för de nationella minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid och att de är grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

De fem minoritetsspråken är: samiska, meänkieli, finska, jiddisch och romani chib.

Vad säger lagen?

Den 1 januari 2010 infördes en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Syftet med lagen är att skydda Sveriges nationella minoriteter, stärka deras möjligheter och rättigheter till inflytande samt främja minoritetsspråken. Inom så kallade förvaltningsområden har finska, meänkieli och samiska särskilda rättigheter.

Den 1 januari 2019 reviderades minoritetslagen och rättigheterna och skyldigheterna stärktes ytterligare. Det innebär bland annat att kommuner är skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Lagen innebär att Lidköpings kommun ska:

• Informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och kommunens ansvar.
• Ge inflytande och samråda med de nationella minoriteterna.
• Skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur.
• Främja barns utveckling av kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket.
• Ge barn och unga möjlighet till inflytande och samråd i frågor som berör dem.
• Anta mål och riktlinjer för kommunens minoritetspolitiska arbete.

Vad gör kommunen?

Lidköpings kommuns övergripande arbete utifrån minoritetslagen beskrivs i Riktlinjer för minoritetspolitiskt arbete i Lidköpings kommun. pdf, 125.9 kB.