Våld i ungas relationer

Våld i ungas relationer är vanligare än många tror och kan ta sig många olika uttryck. Som vårdnadshavare har du en viktig roll i att hjälpa ditt barn att utveckla trygga och respektfulla relationer, men också i att upptäcka tecken på att någon far illa. Här hittar du kunskap om våld i ungas relationer, varningstecken att vara uppmärksam på, hur du kan prata med ditt barn och vart du kan vända dig för stöd.

Bra att veta om våld i ungas parrelationer

Våld i ungas nära relationer är vanligare än många tror. En undersökning från Jämställdhetsmyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att var tredje 15-åring som dejtat har varit utsatt för någon form av våld. Oftast handlar det om att en pojkvän utsätter en flickvän för våld, men våld kan förekomma i alla typer av relationer, oavsett kön eller sexuell läggning.

Förstå våld i ungas relationer

Våld i ungas relationer börjar ofta smygande och blir värre över tid. Det handlar inte bara om fysiskt våld, utan kan också vara kontroll, hot, kränkningar eller att begränsa vem den unga får träffa och vad hen får göra. En partner som kräver tillgång till telefon och sociala medier eller vill följa platsinformation kan verka omtänksam, men det kan vara tecken på kontroll.

Till skillnad från vuxnas relationer sker våldet ofta i vardagen, i skolan, på fritiden, hemma eller på nätet. Den som är utsatt kan fortfarande vara kär och ha fina stunder i relationen, men rädsla, skuld och skam gör det svårt att berätta eller lämna. Det händer också att den som utövar våld hotar att skada sig själv eller partnern om relationen tar slut, och den unga stannar kvar för att skydda.

Våld kan se ut på olika sätt

Våld i ungas relationer handlar ofta om makt och kontroll. Det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller digitalt, men också handla om att begränsa någons frihet, förstöra ägodelar, kontrollera pengar eller utöva hedersrelaterat förtryck. Våldet är sällan en enstaka händelse utan kan pågå över tid och få allvarliga konsekvenser för den ungas hälsa, trygghet och självkänsla.

Exempel på våld kan vara slag och knuffar, hot och kränkningar, sexuella handlingar utan samtycke, övervakning via mobil och sociala medier eller att kontrollera vem någon får träffa och umgås med.

Porrens påverkan

Pornografi är lättillgänglig för unga och innehåller ofta våld, förnedring och stereotypa bilder av sex och relationer. Barn, oftast killar kommer i kontakt med våldsporr redan vid 12 års ålder. Forskning visar att regelbunden porrkonsumtion kan påverka ungas syn på samtycke, könsroller och relationer. Detta hänger samman med en ökad risk för våldsamma och kontrollerande beteenden. Strypvåld är ett exempel på ett våldsbeteende som blivit vanligare i ungas relationer och som forskning kopplar till den pornografi unga exponeras för.

Många unga använder pornografi som källa till kunskap om sex, men pornografi skildrar sällan ömsesidighet, samtycke och respekt på ett realistiskt sätt. Genom att prata med ditt barn om pornografi, samtycke och sunda relationer kan du hjälpa dem att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till det de möter på nätet.

Viktigt för dig som förälder - fem saker att tänka på

1. Prata om relationer, respekt och gränser
   Prata med ditt barn om vad som utmärker en trygg relation och varför respekt, samtycke och gränser är viktiga.
2. Var uppmärksam på förändringar i mående och beteende
   Förändringar i skolnärvaro, studieresultat, sociala relationer eller mående kan vara tecken på att ditt barn behöver stöd.
3. Var uppmärksam på kontroll och svartsjuka
   Hjälp ditt barn att se skillnaden mellan omtanke och kontroll. Tecken kan vara att en partner kräver ständig kontakt, vill följa platsinformation eller ha tillgång till lösenord.
4. Kom ihåg att unga kan vara båda utsatta och utsätta andra
   Ha koll på både om ditt barn far illa och på beteenden som kan skada någon annan. Unga som utsätter andra behöver både ta ansvar och få stöd att förändra.
   
5. Våga fråga och sök stöd om du känner oro
   Lyssna utan att döma och visa att du tror på det barnet berättar. Vänta inte med att söka hjälp om du är orolig.
   

Stöd och hjälp

Känner du oro för ditt barn? Du behöver inte bära oron ensam. Prata med andra vuxna runt barnet, till exempel skolpersonal, elevhälsan, fritidsverksamhet eller fältare. Socialtjänsten, kvinno- och ungdomsjouren och hälso- och sjukvården kan också bidra med stöd och olika perspektiv.

Det viktigt att söka stöd tidigt. Du behöver inte vänta tills problemen har blivit stora. Det finns hjälp för både barn, unga och vårdnadshavare, och tidiga insatser kan göra stor skillnad.

Det är aldrig för tidigt, eller för sent, att söka stöd.