Miljöplan för Lidköpings kommun

Stäng

Kontakta oss

Ring 0510-77 00 00, faxa 0510-77 03 40 eller e-posta till kommun@lidkoping.se.

Lidköpings kommun
Skaragatan 8
531 88 Lidköping vid Vänern

När vårt Kontaktcenter är stängt kan du nå Lidköpings kommun via något av våra journummer.

Vi står inför stora miljö- och klimatutmaningar och för att klara av dem behöver vi hjälpas åt. Därför har vi tagit fram en miljöplan för Lidköpings kommun. I planen pekar vi ut de viktigaste utmaningarna som vi står inför inom miljöområdet i Lidköping. Vi har också tagit fram förslag till mål och åtgärder inom dessa områden.

Miljöplan

Läs eller ladda ner ”Miljöplan för Lidköpings kommun”. Planen antogs av kommunfullmäktige den 19 juni, 2017.

Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2017-2020
Bilaga 2: Miljötillståndet i Lidköping
Bilaga 3: De regionala miljömålen
Bilaga 4: De svenska miljömålen
Bilaga 5: De globala miljömålen

Riksdagens nationella miljömål vägleder oss

Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljömål. De har väglett oss när vi tagit fram våra lokala miljömål och gett förslag på åtgärder för att nå dem. De nationella målen handlar om allt från konsumtionsvanor till förhållningssätt till naturen. Kort sagt handlar det om hur vi ska kunna leva så hållbart som möjligt utan att vi upplever en lägre livskvalitet, snarare en högre. På det viset säkrar vi också ett gott liv åt kommande generationer.

Sund livsmiljö

Området en sund livsmiljö omfattas av flera av Sveriges nationella miljömål. Vi vill ha en hälsosam inomhusmiljö, det vi äter och dricker ska vara av god kvalitet och luften vi andas ska vara ren. Vi ska dessutom kunna njuta av naturen i vår omgivning. Genom att leva på ett långsiktigt hållbart sätt skapas förutsättningar för en sund livsmiljö även i framtiden. Kommunen kan hjälpa till att göra det enklare att leva mer hållbart, till exempel bidrar en långsiktigt hållbar samhällsplanering. Vi strävar efter att alla verksamheter ständigt ska göra miljöförbättringar och bidra till en sund livsmiljö.

Det pågår arbete på alla nivåer i samhället för att skapa en sund livsmiljö för oss alla. I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling, den så kallade Agenda 2030. För första gången har vi nu globala mål som ska genomföras i FN:s samtliga medlemsländer oavsett deras ekonomiska förutsättningar.

Miljöarbetet inom EU är också av central betydelse för oss, eftersom nya svenska miljöregler oftast utvecklas inom EU-samarbetet. EU tar också fram en stor mängd strategier för hur miljöarbetet ska utvecklas.

En ambitiös miljöpolitik både inom och utanför Sveriges gränser är en förutsättning för att nå det övergripande målet för svensk miljöpolitik, det så kallade Generationsmålet. Det innebär att vi till nästa generation lämnar över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Dagens miljöutmaningar är till stora delar gränsöverskridande och många av Sveriges miljöproblem kan inte lösas inom landet. Samtidigt påverkar svensk konsumtion och produktion miljön i andra delar av världen. Det sker därför mycket miljösamverkan mellan Sverige och andra länder.

I Lidköping har vi en relativt bra luftkvalitet och klarar miljökvalitetsnormerna med god marginal. När det gäller vattenkvaliteten i vårt ytvatten så återstår mycket arbete för att klara miljökvalitetsnormerna, men vattenkvaliteten vid våra badplatser betecknas som utmärkt eller bra. Stora framtida utmaningar för oss är att minska spridningen i miljön av skadliga ämnen och att arbeta för att få bort de skadliga ämnen vi har idag i såväl inomhus- som utomhusmiljön.

Viljeinriktningar

  • Hantera farliga ämnen på ett miljöriktigt sätt.
  • Minimera halten av hälsoskadliga ämnen i luften i Lidköping.
  • Se till att det finns god tillgång och bra kvalitet på råvatten oavsett om dess ursprung är ett grundvatten eller ytvatten.
  • Möjliggöra att färdas på ett trafiksäkert, tryggt och miljömässigt bra sätt.
  • Förbättra och prioritera möjligheten att färdas till fots, med cykel och kollektivtrafik.
  • Ersätta miljö- och hälsoskadliga ämnen med mindre skadliga ämnen.
  • Förbättra systemen för att samla in och ta hand om allt farligt avfall.
  • Arbeta aktivt för att radonhalten i bostäder inte ska överstiga riktvärdet 200 Bq år 2020.
  • Satsa på att motverka nedskräpningen så att andelen kommuninvånare som är nöjda med renhållningen av parker och allmänna platser ökar.
  • Öka andelen areal åkermark som är certifierad för ekologisk produktion.

Mål

  • Till 2025 ska vattenkvaliteten vara god i våra vattenområden med avseende på ekologisk och kemisk status.
  • Till 2020 ska potentiellt förorenade markområden vara identifierade och de med stor risk utredda.
  • Till 2050 har alla markområden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön blivit åtgärdade.
  • Till 2020 ska kommunens samtliga badplatser uppnå utmärkt badvattenkvalitet enligt badvattendirektivet.

Minskad klimatpåverkan

Klimatet är en av vår tids ödesfrågor. Världens ledare har vid klimatmötet COP21 i Paris enats om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal. Det innebär att världens länder nu har en gemensam plan för att minska utsläppen av växthusgaser och att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader. Om temperaturen får öka mer än så kan effekterna bli svårhanterliga och tillta i snabb takt.

För att vi tillsammans ska lyckas med detta måste förändringar både ske i liten och i stor skala. Vi måste arbeta med såväl teknikutveckling som med styrmedel i form av regler, skatter och subventioner. Det måste bli lättare för oss alla att göra rätt och vi måste öka vår kunskap och göra vissa beteen- deförändringar. Med genomtänkta åtgärder kommer de att gynna människors livskvalitet, vår samhällsekonomi och ge oss alla en hållbar framtid.

Lidköpings kommunfullmäktige antog under 2013 ”Plan för energi och klimat”. I den har energi- och utsläppsmål satts upp för en rad olika sektorer och verksamheter inom såväl kommunen som organisation som för kommunen som geografisk enhet, vilket innefattar oss alla. Ett intensivt arbete har skett, och kommer att ske under lång tid framöver, för att vi ska nå vårt slutliga mål. Det är att Lidköping 2045 inte längre ska bidra till några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären.

Viljeinriktningar

  • Bygga så hållbart och energieffektivt som möjligt.
  • Satsa på förnybar el genom lokal elproduktion och/eller ”gröna elavtal”.
  • Förbättra klimatskal hos befintliga bostäder och använd bästa möjliga teknik för att få ned elanvändningen.
  • Satsa på alternativa drivmedel. Fossila bränslen ska fasas ut.
  • Satsa på att öka andelen gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafikåkande.
  • Främja gemensamhetslösningar som minskar behovet av egen bil.
  • Planera nya bostadsområden så att det finns alternativ till resor med egen bil.
  • Arbeta för minskade godstransporter på väg.
  • Öka andelen klimatsmart och hälsosam mat.
  • Minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan.
  • Satsa på en cirkulär ekonomi, det vill säga fler system för att ”ägodela”, köpa begagnat, reparera, låna eller hyra konsumtionsvaror.
  • Minska antalet långväga flygresor genom att exempelvis synliggöra attraktivt semestrande på närmare håll.

Mål

  • År 2020 ska koldioxidutsläppen ha minskat med 40 procent jämfört med 1990.
  • År 2045 ska Lidköping inte längre ha några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären.
  • År 2020 ska användningen av köpt el per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med 2008.
  • År 2020 ska användningen av köpt energi per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med 2008.
  • År 2050 ska energianvändningen per areaenhet i byggnader ha minskat med 50 procent jämfört med 1995.
  • År 2020 ska utsläppen av växthusgaser från jordbruket ha minskat med 10 procent jämfört med 2010.
  • År 2020 ska elanvändningen inom industrin ha minskat med 30 procent jämfört med 2008.
  • År 2020 ska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i transportsektorn ha minskat med 30 procent jämfört med 2010.
  • År 2030 ska fordonsflottan i Lidköping vara oberoende av fossila bränslen.
  • År 2020 används en stor del av den energipotential som finns inom jordbruket och inom skogsnäringen till produktion av värme eller till drivmedel.
  • År 2020 ska andelen som går, cyklar eller åker kollektivt för resor under 10 kilometer ha ökat med minst 30 procent jämfört med 2014.
  • År 2030 ska andelen förnybar energi ha ökat till minst 80 procent.

Hållbar resursanvändning

Sverige är ur ett globalt perspektiv ett land i framkant när det kommer till vår hantering av avfall och hur vi bedriver vår återvinning. Medvetenheten ökar kring vad som behöver göras i samhället för att värna om miljön och en hållbar framtid. Men vi kan bli bättre. För att utveckla den hållbara resursanvändningen i Lidköping behöver vi tillsammans se över vår användning och försöka hitta möjligheter till förbättring.

I enlighet med EU:s avfallsdirektiv ska det finnas ett avfallsförebyggande program i alla medlemsländer. I Sverige är det Naturvårdsverket som ansvarar för detta program. I programmet har Naturvårds- verket satt upp fyra fokusområden: mat, textil, elektronik, byggande och rivning. Att just de har valts ut beror på att det här är områden där det blir mycket avfall i kombination med stora klimatpåverkan- de utsläpp vid utvinning, produktion och avfallshantering.

I Sveriges nuvarande avfallsplan, som också är upprättad av Naturvårdsverket, finns vidare mål för ett antal prioriterade områden för den övergripande avfallshanteringen. Bland annat finns mål för återvinning och återanvändning av hushållens avfall. De belyser exempelvis att de plockanalyser som har gjorts på hushållens kärl- och säckavfall indikerar att det finns stor potential för att öka materialåtervinningen i landet.

Eftersom en stor del av hushållsavfallet går till förbränning i Lidköpings kommun kan vi utgå från att även vi i Lidköping har stora möjligheter att bli bättre på detta område. Därför är det viktigt att vi tittar framåt och arbetar tillsammans för ökad resurseffektivitet. Vi måste uppmärksamma behovet av kretsloppstänk i vår dagliga hantering av material och resurser.

Viljeinriktningar

  • Låta avfallstrappan genomsyra vår resursanvändning.
  • Främja insamling av organiskt avfall från verksamheter såsom storkök, restauranger och butiker för biologisk behandling så att växtnäring och energi tas till vara.
  • Främja kretsloppslösningar och resurseffektivitet vid byggnation av nytt reningsverk.

Mål

  • År 2020 ska andelen avfall som samlas in för återvinning, inklusive biologisk behandling, vara minst 45 procent.
  • År 2020 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas till vara.
  • Senast 2025 ska fosforn i slammet från Lidköpings avloppsreningsverk tas tillvara och återföras som växtnäring till produktiv mark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö.

Naturens tjänster

Vi människor är beroende av så kallade ekosystemtjänster från naturen eftersom de är en av grunderna för vår välfärd. Exempel på ekosystemtjänster som vi får gratis varje dag är produktion av mat, bioenergi, rening av luft och vatten, pollinering samt klimatreglering. För att ekosystemen ska fungera behövs biologisk mångfald. Varierande natur- och vattenområden utgör även en grund för sociala och kulturella aktiviteter som rekreation, rika naturupplevelser, friluftsliv, turism och attraktiva boendemiljöer. Värdet av de tjänster naturen levererar till oss är väldigt stort och kan inte ersättas med pengar. Försök har gjorts för att räkna ut det totala värdet av jordens alla ekosystemtjänster och dess värde är mer än tre gånger större än den totala ekonomin i världen.

Sverige har på både FN- och EU-nivå åtagit sig att arbeta för att säkerställa de viktiga ekosystemfunktionerna. Det innebär att vi aktivt ska försöka hejda förlusten av biologisk mångfald och se till att det finns en bra buffert och återhämtningsförmåga i naturen.

Enligt ett politiskt ställningstagande från 1980 om kommunens egna skogsinnehav ska vi spara betydande arealer runt centralorten för att reducera vindarna och på så sätt förbättra lokalklimatet. Skogsproduktionen var tänkt att bedrivas i en sådan omfattning att den gav underlag för arbetstillfällen. Samhällsbyggnadsnämnden antog 2006 ”Agenda 21 för Lidköpings skogar”. Den innebär hänsyns- tagande i produktion och skötsel för att förbättra förutsättningarna för den biologiska mångfalden, pedagogik och rekreationsintressen i skogen.

Under 2013 antog Samhällsbyggnadsnämnden ”Naturvårdsprogrammet för Lidköpings kommun”. Inriktningen på programmet är rik biologisk mångfald och tillgång till natur för alla. Där slås det fast att kommunen har stort ansvar för naturen både som planerare och markägare.

Viljeinriktningar

  • Främja ekosystemtjänster i staden och på landsbygden.
  • Skapa en sammanhängande grön- och vattenstruktur.
  • Planera och sköta kommunens natur- och tätortsnära miljöer så att det främjar biologisk mångfald i staden och på landsbygden.
  • Skapa attraktiva naturområden och vattenleder för friluftsliv, rekreation och avkoppling.
  • Bedriva kommunens eget skogsbruk hållbart där sociala värden och naturvärden har högre prioritet än virkesproduktion och ekonomisk avkastning.
  • Verka för ett långsiktigt bevarande av och förbättrad tillgänglighet till värdefulla naturområden.
  • Arbeta för en mer anpassad vattenreglering av Vänern som motverkar igenväxning av stränderna och skärgården.
  • Undvika negativa störningar i känsliga naturområden.
  • Planera för att det finns tillgängliga grön- eller vatten- områden om minst 1 hektar som innehåller kvaliteter för rofylldhet, naturupplevelser, lek och umgänge inom 300 meter från bostäder, förskolor och skolor i tätorterna.
  • Öka antalet restaurerade områden med värdefulla naturtyper (till exempel våtmarker, sandstränder, rinnande vattendrag, betesmarker och slåtterängar).

Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljömål. De har väglett oss när vi tagit fram våra lokala miljömål och gett förslag på åtgärder för att nå dem. De nationella målen handlar om allt från konsumtionsvanor till förhållningssätt till naturen. Kort sagt handlar det om hur vi ska kunna leva så hållbart som möjligt utan att vi upplever en lägre livskvalitet, snarare en högre. På det viset säkrar vi också ett gott liv åt kommande generationer.